lördag 27 april 2013

Ryggsjuka får ingen hjälp fastän de kissar och bajsar på sig!

Jag är chockad över att ha läst berättelser från patienter som inte fått hjälp av bl a sjukvården i Västra Götaland för sina ryggbesvär fastän de har förlamningar i benen och inte kan kissa eller hålla urin och avföring! Detta är symtom som anses alarmerande och som man ska söka akut för.

Enligt 1177 ska man" söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om man har ont i ryggen och dessutom:
- inte känner när man är kissnödig, eller kissar på sig
- har domningar eller nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen
- har domningar, stickningar eller svagheter i båda benen"

 Men vad är det för vits att söka läkare omedelbart om man inte får någon hjälp? De patienter som  jag har läst om är inneliggande på sjukhus, men får ändå inte den smärtlindring eller annan hjälp som de skulle behöva.De nonchaleras och får höra nedsättande/kränkande kommentarer! Som ryggsjuk får man inte ens hemtjänst fastän man inte kan gå. Vart är samhället på väg när man har svåra smärtor och inte får hjälp? Patienterna bollas bara mellan sjukhus och olika läkare.Ingen vill ta ansvaret.

Bloggar: samhälle, Göteborg, hälsa, debatt, ekonomi, Intressant

måndag 22 april 2013

Gudrun och Sonja offer för Trygg-Hansa

Sonja Moberg och Gudrun Lindström drabbades båda av en whiplashskada efter trafikolyckor. Men några pengar från försäkringsbolaget får de inte. Trygg-Hansa menar att smärtan kan bero på en sträckning och sexuella trakasserier.

Sommaren 2006 åkte Sonja med ett tåg från Norge till Sverige som spårade ur efter att banvallen rasat efter ett jordskred. Efter den uppmärksammade olyckan fick Sonja whiplashskador som snabbt förvärrades. Sedan dess har inte Sonja kunnat jobba. Läkare och Försäkringskassan har godkänt hennes nackskada, men Trygg-Hansa, som är tågbolagets försäkringsbolag, vägrar ersätta henne.

Trygg-Hansa tvivlar inte på att hon har ont, men menar att det kan finnas andra orsaker till smärtan än tågolyckan. Därför har experter gått igenom Sonjas liv och funnit att tänkbara orsaker skulle kunna vara en sträckning i ryggen flera år före olyckan, samt att hon blev sexuellt trakasserad av sin förre arbetsgivare.

Gudrun Lindström skadades i en trafikolycka 1996 och fick ersättning för förlorad arbetsinkomst från Trygg-Hansa fram till 2001. Då ändrade sig bolaget och menade att orsaken till hennes smärta kunde bero på annat, till exempel att hon brutit svanskotan 1985. Trygg-Hansa slutade betala ersättning.

Gudrun Lindström var så säker på sin sak att hon stämde Trygg-Hansa. Nästan tio år senare hade hon förlorat både i tingsrätten och hovrätten och skulle dessutom betala rättegångskostnader på över en miljon kronor. Hur kunde det hända?

Läkaren Tomas Timander som har arbetat med whiplashskadade i över 20 år ger sin förklaring:

"-Grundproblemet är att det är den skadade som har bevisbördan, säger han. Och mot sig har han eller hon ett försäkringsbolag med stora resurser och med läkare och advokater knutna till sig. De går igenom allt som hänt tidigare i patientens liv. Man letar efter andra saker man kan skylla skadan på."

"-Det har hårdnat under åren, nu är det ännu svårare för whiplashskadade att få sin skada godkänd, säger Tomas Timander."

Detta är också min erfarenhet. Efter 14 år och flera förskott ändrade sig plötsligt Folksam och sänkte min invaliditetsgrad.

Bloggar:

samhälle, Göteborg, hälsa, debatt, ekonomi,

onsdag 10 april 2013

Bemötandet i sjukvården A och O


Bemötandet i sjukvården har belysts i en statlig utredning som utgick från ett urval av den vuxna befolkningen som hade besökt en mottagning de senaste sex månaderna. De flesta hade gått till vårdcentraler men en del hade sökt specialistmottagningar på sjukhus, akutmottagningar, företagshälsovård och privatläkare. På det hela taget var bedömningen positiv när det gällde möjligheten att samtala i enrum, ställa frågor och få ärliga svar. Integriteten upplevdes i regel respekterad och flertalet patienter hade fått delta i beslut om undersökningar och behandlingar. Samtidigt hade emellertid närmare en femtedel av patienterna blivit arga eller besvikna. De hade känt sig nonchalant eller otrevligt bemötta, inte blivit trodda, lyssnade på eller tagna på allvar. Missnöjet var vanligare bland yngre än bland pensionärer och högskoleutbildade klagade mer än grundskoleutbildade.

Numera hänvisas klagomål över dåligt bemötande till sjukvårdens huvudmän och patientnämnder, vilket gjort att bemötandet fått en svagare ställning än den medicinska handläggningen. Många vill kanske hävda att denna ändå är viktigast men flera studier har visat betydelsen av att patienterna upplever sig som unika personer i vården och inte bara som medicinska fall.

En litteraturöversikt från Statens beredning för medicinsk utvärdering (SBU) identifierar professionalitet i förening med medmänsklighet och empati som önskvärt förhållningssätt. Medicinsk vetenskap och läkekonst är lika nödvändiga om vården ska tillgodose patienternas behov. Medicinsk vetenskap är förankrad i naturvetenskap, medan läke­konst är av humanistisk natur och utövas inte bara av läkare utan av all personal som kommer i kontakt med patienten. I läkekonst ingår att se patienten som en unik person i ett socialt sammanhang, ge sig tid att lyssna, använda begripligt språk, vara beredd att förstå utifrån patientens perspektiv, bemöta ängslan, förnekande, besvikelse och vrede, visa empati, respekt och medlidande och bry sig om hur det går. En etisk reflektion över vilka värden som är goda och vilka handlingar som är rätta omfattar både medicinsk vetenskap och läkekonst.

Relationen mellan patienten och läkaren och andra vårdgivare ojämlik. 
Patient–läkarrelationen är basal i all sjukvård. Även om tillgången till elektronisk information har ökat den allmänna bildningsnivån är relationen mellan patienten och läkaren och andra vårdgivare ojämlik. Vårdkontakten innebär att kroppen måste blottläggas och privatlivet invaderas av en i de flesta fall obekant person. Det kan bli något av en kulturkrock där patienten upplever sjukdomen som ett hot mot sin tillvaro, medan läkaren står inför valet mellan ett antal möjliga diagnoser och behandlingar. Endast om läkaren är medmänsklig och empatisk och framstår som trovärdig med patientens bästa för ögonen kan känslan av underläge minska. Ett sådant förhållningssätt gör inte bara mötet mjukare och mindre spänningsfylld, utan får också patienten att våga lämna känslig men relevant information om sin livssituation, vilket fördjupar diagnostiken och breddar behandlingsmöjligheterna.

Bloggar: samhälle, Göteborg, hälsa, debatt, ekonomi, Intressant

Ny medicin mot nervsmärta testas

Neuropatisk smärta är en dold men mycket vanlig typ av smärta. Smärtan kommer från skador i nervsystemet och kan exempelvis utlösas av en olycka eller vara en komplikation av sjukdomar som diabetes och bältros. Fantomsmärta i en amputerad kroppsdel, långvarig ländryggssmärta, whiplash och diskbråck är andra vanliga tillstånd med nervsmärta.

De vanligaste värkmedicinerna hjälper inte särskilt bra mot neuropatisk smärta. Dessutom har de biverkningar - som magproblem och risk för beroendeutveckling.

Men läkemedelsbolagen tävlar om att bli först med ett nya effektiva smärtläkemedel. Just nu testas ett par nya läkemedel speciellt utvecklade mot neuropatisk smärta. När Björn Bragée annonserade efter försökspersoner fick han snabbt 900 svar.

Läkemedlen, som kallas SP38-kinasehämmare och anti-NGF medel, verkar på nytt sätt mot inflammation och skadliga ämnen i cellerna. De kan tänkas få effekt både vid nervsmärta och ledsmärta.


Bloggar: samhälle, Göteborg, hälsa, debatt, ekonomi, Intressant