måndag 25 juni 2012

Tips för att inte få ont i fötterna

Så slipper du värk i fötterna

Dagens mode med extremt högklackat skapar nya ohälsoproblem. Man löper tex extra risk att få hälsporre pga att senan under foten förkortas. Överbelastningen vid hälsporre kan vara plötslig som vid hög acceleration eller desceleration. Exempelvis vid upphopp, landning efter hopp eller vid hastig löpning, vändningningar etc (innebandy, ishockey). Men vanligare är att överbelastningen vid hälsporre uppstår under en längre tid som t ex mycket gående och stående på hårt underlag, en för personen onormalt lång promenad eller användande av skor med dålig kvalitet, vanligtvis tunna och stumma i sulan (högklackat).

Andra vanliga situationer där risk för överbelastning av plantarfascian kan ske är vid byte av skor (nya skor), byte av tränings- eller arbetsunderlag, för snabb stegring av träning, det vill säga för snabba belastningsförändringar.

Hjälp för hälsporre
Apoteket har ett bra skoinlägg av gelé som hjälper.
Cortisonspruta kan också ha bra effekt,men gör väldigt ont.

Ett annat känt problem är hallux valgus (Hammartå).

Detta är Hallux valgus
Den som drabbas av hallux valgus hamnar ofta i en ond cirkel. Smärtan förvärras och det blir allt svårare att promenera i vanliga skor. Redan när du ser en rodnad på utsidan av stortån, då är det dags att göra något åt saken. Annars kan det sluta med operation.

Hallux valgus betyder ”sned stortå”. Det kan bero på ärftlighet, fel skoval eller ett nedsjunket förfotsvalv. Smärtan kommer när slemsäcken vid leden blir inflammerad på grund av trycket från skor.

Behåll rörligheten – och slipp smärtan
Spreta och knip med tårna.
Sträck och böj upp foten.
Stretcha hälsenan, bakre hälen i marken.
Balansera på ett ben i taget.
Gå på tårna.
Gå på hälarna.
Gå på utsidan och på insidan av foten.

Det här kan också hjälpa
Silikonspridare, eller tåskiljare, finns både i skumgummi ochi silikon. De kan även skräddarsys i silikon.
Step on är inlägg för högklackade.
Skor
Skoinlägg, formgjutna efter din fot.Pelotter är inlägg med stöd för det främre fotvalvet.

Byt skor ofta! Du kan ha bekväma skor vid resan till och från festen/jobbet och byta skor när du kommer. fram. Kom ihåg att när festen kommit igång, är det ingen som ser vad du har på fötterna!

Bloggar: hälsa, sjukvård, sjukdom, smärta, kronisk smärta, samhälle, sjukskrivning, värk , värk, medicin

onsdag 6 juni 2012

Läkemedelsföretag har inte rapporterat biverkningar av cancerläkemedel


Det rör sig om 35 mediciner som säljs i USA och Europa.Det rör sig om uppemot 100 000 biverkningsrapporter som det schweiziska läkemedelsföretaget Roche missat att rapportera till lokala och globala myndigheter. Framför allt biverkningar orsakade av 35 olika mediciner som skrivits ut i samband med cancerdiagnoser. Alla mediciner är välkända och säljs även i Sverige och andra europeiska länder.Roche läkemedel Sverige vill inte kommentera uppgifterna men bekräftar i ett pressmeddelande att det finns biverkningsrapporter som inte rapporterats till lokala och globala hälsomyndigheter. Företaget skriver också att medicinerna är välkända på marknaden och uppfyller kraven för gällande lagstiftning.

Nu ska en utredning på europeisk nivå visa hur Roche agerat i samband med de uteblivna biverkningsrapporterna

Bloggar: hälsa, sjukvård, sjukdom, smärta, kronisk smärta, samhälle, sjukskrivning, värk , värk, medicin

måndag 4 juni 2012

Smärtvården fortfarande dålig enligt ny undersökning

För att få ytterligare kunskap om vilka de främsta problemen är för de personer som lider av långvarig smärta, genomfördes 2011
i Sverige en större s.k. PDS- studie (Problem Detection Study). Undersökningen besvarades av 1508 personer som var medlemmar iorganisationerna Reumatikerförbundet, NHR
(Neurologiskt Handikappades Riksförbund) eller RTP (Personskadeförbundet för Rehabilitering Tillgänglighet och Påverkan).

Det största antalet deltagare kom från Reumatikerförbundet.(n=1172). Undersökningen genomfördes via webbenkäter under november månad 2011 och skickades ut till totalt ca 15 000 medlemmar dvs alla de medlemmar som organisationerna hade en e-postadress registrerad till.Det övergripande syftet med studien var att identifiera de problem och behov som personer som lider av långvarig smärta upplever kring
hela sin livssituation.

Studien visar att det idag är svårt att leva med långvarig smärta iSverige. Resultaten tyder på att det finns stora möjligheter till förbättring för vården och samhället
i bemötande och vård av denna patientgrupp. Trots att dessa personer verkar ha hög tillgång till sjukvård så upplever de att de inte får den hjälp de behöver och fler av dem skulle kanske kunna gå tillbaka till arbetet om rätt åtgärder infördes. Det handlar inte bara om att öka de totala resurserna för smärtområdet utan att säkerställa att de resurser som avsätts används på rätt sätt.

Förbättringsområden.

Förbättra möjligheterna inom sjukvården så att:
• En korrekt diagnos ställs så tidigt som möjligt. Detta är en absolut nödvändighet för att kunna ta vara på de behandlingsmöjligheter som faktiskt finns för de drabbade och därmed också minska sjukskrivningar, både i antal och i tid.
• Tydliga syften och mål med olika behandlingar utarbetas tillsammans med patienten så att han/hon aktivt kan delta i sin utredning och behandling.
• Primärvården får ökad utbildning och bättre stöd inom diagnostik av de vanligaste orsakerna till långvarig smärta. Vårdprogram som är anpasade för primärvården bör tas fram.
• Primärvården har tillgång till råd och stöd från en specialist/multimodalt team.
• Insatt behandling utvärderas för att identifiera vilka metoder/behandlingar som har bäst effekt.
• Öka samordningen och synkronisering mellan olika sektorer
• Det krävs ökad samordning mellan olika delar av hälso- och sjukvården och andra parter såsom försäkringskassa, arbetsgivare och arbetsförmedling.
• Siloeffekten inom vården med separerade budgetar, bristande kommunikation och otydliga gemensamma incitament mellan olika enheter gör det svårt att ta ett helhetsgrepp om
problematiken.

Bloggar: hälsa, sjukvård, sjukdom, smärta, kronisk smärta, samhälle, sjukskrivning, värk , värk, medicin

Vårdgarantin tränger undan andra åtgärder inom sjukvården



Vårdgarantin innebär att patienter ska få träffa distriktsläkare på vårdcentral inom sju dagar, specialist inom 90 dagar från remiss och operation/annan behandling inom ytterligare 90 dagar.

Återbesök, akutsjukvård och diagnostiska undersökningar, exempelvis magnetkameraundersökningar och annan bilddiagnostik, ingår inte i garantin och riskerar att prioriteras ner, enligt rapporten. En annan nackdel är att patienter med ett förhållandevis lågt vårdbehov får gå före mer allvarligt sjuka, därför att de närmar sig gränsen för vårdgarantin.

I årets rapport ingår granskning av rapportering från landstingen i Örebro, Gävleborg, Jämtland, Kronoberg och Gotland.

Mätningarna har pågått längst i landstinget i Örebro län. Resultaten för 2011 visar att medicinskt måldatum, plus toleransgräns, överskreds för i genomsnitt 14 000 patienter under året. Inom reumatologin hade majoriteten av patienterna väntat minst ett halvt år för länge på återbesök, jämfört med medicinskt måldatum plus en toleransgräns.

Flera landsting uppger att problemet med uppskjutna återbesökstider är störst inom ögonsjukvården. Socialstyrelsen har också analyserat flera Lex Maria-ärenden som rör ögonsjukvården och konstaterar att 13 patienter i Västernorrland fått vänta så länge på sina återbesök att de misstänks ha fått ögonskador.

I rapporten refererar Socialstyrelsen även till en intervjustudie med läkare och annan sjukhuspersonal, som visar att tre av fyra specialister tror att undanträngning förekommer i det egna landstinget. Patientföreträdare framförde vid en hearing med Socialstyrelsen i februari att vårdgarantin inte är utformad för kroniskt sjuka och patienter med flera sjukdomar, som behöver flera undersökningar. ”Att väntetider till förstabesök eller behandling blir kortare innebär således inte att patienterna får rätt vård.” skriver Socialstyrelsen.

Analyserna av väntetider till återbesök försvåras av att alla landsting mäter på sitt eget sätt. Några landsting mäter hur länge patienterna får vänta efter medicinskt måldatum medan andra lägger till en toleransgräns av varierande längd. SKL har påbörjat ett arbete för att ta fram en nationell modell för uppfölning av återbesök inom ramen för projektet ”Led i helheten”.

Radioprogrammet Kaliber i P1 hade den 27 maj ett inslag om undanträngningseffekterna med titeln Vårdgaranti för vissa. Där intervjuades patienter och läkare med egen erfarenhet av vårdgarantins effekter, bland annat Läkarförbundets ordförande Marie Wedin.

Det är ju på tok att mindre sjuka får gå före långtidsssjuka! Detta borde omedelbart åtgärdas.

Bloggar: hälsa, sjukvård, sjukdom, smärta, kronisk smärta, samhälle, sjukskrivning, värk , värk, medicin