Ryggsjuka får ingen hjälp fastän de kissar och bajsar på sig!

Jag är chockad över att ha läst berättelser från patienter som inte fått hjälp av bl a sjukvården i Västra Götaland för sina ryggbesvär fastän de har förlamningar i benen och inte kan kissa eller hålla urin och avföring! Detta är symtom som anses alarmerande och som man ska söka akut för.

Enligt 1177 ska man" söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om man har ont i ryggen och dessutom:

- inte känner när man är kissnödig, eller kissar på sig
- har domningar eller nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen
- har domningar, stickningar eller svagheter i båda benen"

 Men vad är det för vits att söka läkare omedelbart om man inte får någon hjälp? De patienter som  jag har läst om är inneliggande på sjukhus, men får ändå inte den smärtlindring eller annan hjälp som de skulle behöva.De nonchaleras och får höra nedsättande/kränkande kommentarer! Som ryggsjuk får man inte ens hemtjänst fastän man inte kan gå. Vart är samhället på väg när man har svåra smärtor och inte får hjälp? Patienterna bollas bara mellan sjukhus och olika läkare.Ingen vill ta ansvaret.

Bloggar: samhälle, Göteborg, hälsa, debatt, ekonomi, Intressant

Vaginal förlossning ger mer skador i underlivet

En vanlig anledning till att kvinnor vill ha kejsarsnitt är att de vill undvika skador i underlivet. Men att snitten verkligen minskar risken för till exempel urin- och avföringsinkontinens på längre sikt är ifrågasatt.Det finns hypoteser om att det är graviditeten i sig som leder till bäckenbottenbesvär, liksom att övervikt, åldrande och andra riskfaktorer gör att skillnaden mellan förlossningsmetoderna jämnar ut sig med tiden.

– Men det gör det inte, säger gynekologen Maria Gyhagen, som skrivit en avhandling i ämnet.

Hennes slutsats baseras på en enkät där 5 236 kvinnor som fött ett enda barn i mitten av 1980-talet svarat på frågor om bäckenbottenbesvär 20 år efter förlossningen. Svaren visar att de tre vanligaste bottenbäckenproblemen förekom oftare hos dem som fött vaginalt än hos dem som fött med kejsarsnitt.Risken för urinläckage var 12 procent högre efter vaginal förlossning, medan risken för avföringsinkontinens och symtomgivande framfall var 4 respektive 8 procent högre. Framfall betyder att en eller flera av slidans väggar och bakomliggande organ buktar in i slidan.

Akut kejsarsnitt har förmodats ge mer skador på bäckenbotten än ett planerat snitt, eftersom förlossningen pågått längre. Men akut eller planerat verkade inte spela någon roll för skaderisken.

Avhandlingen visar även att risken för avföringsinkontinens går att minska genom att vidga förlossningsutgången med ett klipp i mellangården. Metoden kallas episiotomi och används numera relativt sparsamt, enligt Maria Gyhagen. Man kan fundera kring för- och nackdelarna här, säger hon.

Bloggar: samhälle, Göteborg, hälsa, debatt, ekonomi, Intressant

Var försiktig med vad du säger till doktorn!

Genom att begära ut fullständiga patientjournaler får försäkringsbolagen tillgång till information i betydligt större utsträckning än vad  som rimligen kan vara motiverat för deras försäkringsmässiga
bedömningar. Bolagens tillgång till sådan s.k. överskottsinformation innebär ett omotiverat intrång i den personliga integriteten.

I takt med att det sker en övergång till elektroniska journaler som ingår i journalsystem till vilka allt fler vårdinrättningar är anslutna kommer informationsmängden dessutom att öka. Det finns vidare risk att bolagen övertolkar den information som finns i journalerna, vilket i sin tur försämrar den enskildes möjligheter
till försäkring på normala villkor samt också till ersättning vid försäkringsfall. Vetskapen om att informationen i journalerna kan komma att läggas till grund för försäkringsmässiga bedömningar har också lett till att läkare och andra som är skyldiga att föra journal generellt sett har blivit mer restriktiva i sin journalföring.

Tänk dig därför för innan du berättar något om ditt privatliv för doktorn! Det kan nämligen användas MOT DIG av Försäkringskassa och Försäkringsbolag om du blir sjuk eller skadad!Lämna heller aldrig FULLMAKT. Det är bättre att själv ha kontroll på vad som lämnas ut.

Bloggar: samhälle, Göteborg, hälsa, debatt, ekonomi, Intressant

Apropå! När man som läkare blir den ofrivilliga patienten


"Förr fanns vårdkedjor för att rätt kunna ta hand om en patient som sökte hjälp i sjukvården. Vem pati­enten än vände sig till hän­visades han eller hon först till läkarbesök för undersökning, diagnos och behandlingsförslag. Doktorn, som visste mest, kunde sedan via remiss eller muntlig kontakt med sin personal ordna så att patienten fick träffa all ­erforderlig expertis. Det gällde andra läkarspecialister och/eller ­andra personalgrupper, och dessutom till dess att alla åtgärder som patienten behövde hade genomförts och vårdbehovet så långt det gick var tillfredsställt.

I dag saknas vårdkedjor, i både den offentliga och den privata vården. Det är inte ens någon skillnad mellan dessa båda vård­givare, då båda synkroniseras av landstingen och mest liknar två syskon med samma föräldrar. Var och en sköter sin uppgift, och ingen tar på sig uppgiften att diagnostisera och leda patienten rätt, ända fram till mål. Vårdgivaren tycks i dag inte ha detta uppdrag, utan stoppar i stället processen hos sig själv. Patienterna, som enligt landstingen är lyckligt lottade, får välja vårdgivare. Det låter bra, men hur fungerar det i verkligheten?

Där patienten hamnar ­genom det egna valet, fastnar hon som kund."

Läs Ulla Bergholms berättelse om vägen från läkare till patient med whiplashskada.Nu mera ska man som patient vara påläst och krävande för att få sina behov tillgodosedda.Man kan inte förvänta sig att doktorn ska föreslå ändring av medicinerna eller nya undersökningar/prover, för det kostar ju pengar!

Bloggar: kronisk smärta,samhälle, Göteborg, hälsa, debatt, ekonomi, Intressant,

Patienter nekas viktig behandling

Svenska patienter kan inte längre räkna med att få tillgång till bra och nya cancermediciner. Det skriver läkare och representanter från tre patientorganisationer i en debattartikel i Dagens Nyheter.

I en internationell jämförelse har cancersjuka i Sverige haft en bra prognos, men de uppgifterna reflekterar hur det var i Sverige för fem-tio år sedan. Långsamma processer gör att det i dag tar tid för cancerläkemedel att introduceras på svenska sjukhus.

På vissa sjukhus får patienterna köpa sin egen medicin. Debattörerna tar upp tre exempel på cancerläkemedel som patienter inte fått tillräckligt snabb tillgång till på grund av att de anses för dyra; ipilimumab (Yervoy) mot hudcancer, everolimus (Afinitor) mot bröstcancer och abiraterone (Zytiga) mot prostatacancer.

Bloggar: samhälle, Göteborg, hälsa, debatt, ekonomi, Intressant

Vill du veta mer om ryggoperationer och vilka resultaten blir?

Här kan du läsa resultat baserade på det material som samlas in till det
Svenska Ryggregistret - SWESPINE. Resultaten uppdateras på halvårsbasis och presenteras tillsammans med en överskådlig analys och kommentar ställd av professionen

Svenska Ryggregistret - SweSpine är ett kvalitetsregister där den ryggkirurgi som bedrivs vid landets ortoped & neurokirurgiska kliniker, registreras. Registret startade 1993 med 8 aktiva kliniker. Idag är ca 45 kliniker anslutna och registrerar aktivt. Det utgör ca 95% av landets kliniker där ryggkirurgi bedrivs.

SweSpine ägs och administreras av Svensk Ryggkirurgisk Förening.

Bloggar: samhälle, Göteborg, hälsa, debatt, ekonomi, Intressant

Kolesterolets farlighet, myt eller verklighet?

Sambandet mellan hjärt- och kärlsjuklighet och metabola syndromet med delfenomenen hypertoni, övervikt, diabetes och blodfettsrubbningar är väl kartlagt. Lipidrubbningarna är visserligen markörer för metabola syndromet men betyder inte att den livsviktiga molekylen kolesterol orsakar sjukdom när den med sina transportproteiner är på väg ut till (LDL) eller återvinns (HDL) från cellerna.

Den samlade litteraturen ger följaktligen inte heller något entydigt stöd för ett samband mellan blodets totala kolesterolinnehåll och hjärt–kärlsjukdom, menar Ralf Sundberg, docent i transplantationskirurgi,och Tore Scherstén
professor emeritus i kirurgi, ledamot av Kungliga Vetenskapsakademin, f d sekreterare i Medicinska forsknings-rådet, som hänvisar till forskning inom området.

Kolesterolhypotesen har alltför länge hållits vid liv då den varit tilltalande för en del av läkarkåren, läkemedelsindustrin och närstående intressen. Men eftersom inget orsakssamband mellan blodets kolesterolhalt och risken att dö i hjärtinfarkt föreligger är det nu dags att begrava den, menar författarna.Vad ska man tro på?

Styrketräning minskar diabetesrisk

Ny forskning visar på ett samband mellan styrketräning och minskad risk för diabetestyp 2 hos män, enligt en rapport utförd av danska och amerikanska forskare som nyligen publicerades i JAMA (Journal of American Medical Association).

I den aktuella studien studerades över 32.000 män under 18 års tid, varav 2.300 utvecklade typ 2-diabetes.Resultaten visar att 30 minuters träning med vikter, fem gånger i veckan, minskar risken för diabetes med 34 procent. Även mindre träning, upp till en timma i veckan, hade effekt och minskade risken med 12 procent.

Grapefrukt bra vid cancerbehandling

Grapefruktjuice ökar upptaget av cancermedicin, vilket gör att medicineringen har kan minskas med upp till två tredjedelar, enligt en ny studie.

Läkemedelsanvändare får annars ofta rådet att vara försiktiga med grapefrukt. Ämnena naringin och bergamottin som finns i frukten kan nämligen hämma enzymet CYP3A4. Ett enzym som behövs för att kunna bryta ner läkemedel i kroppen.

Nu har forskare vid University of Chicago Medicine presenterat resultat som pekar på att dessa egenskaper hos grapefrukten är positiva. I studien fick försökspersoner som tog läkemedelssubstansen sirolimus (som bland annat kan hindra spridning av cancer i kroppen) dricka ett glas grapefruktjuice om dagen. Resultatet visade att medicinering i den här gruppen kunde minskas med två tredjedelar eftersom läkemedlet i högre grad togs upp av kroppen.

Ett lägre intag av medicinen kan göra att patienterna får färre och mindre allvarliga biverkningar och att medicineringen blir billigare.

Vårdgarantin undantränger annan sjukvård

Läkarförbundet har låtit djupintervjua svenska läkare, men man har också kartlagt erfarenheter från vårdgarantier i Danmark, Norge och Finland. Vid en samlad analys framträder en tydlig bild av att vårdgarantin och kömiljarden ger undanträngningseffekter på gans­ka bred front i sjukvården. Omfattningen kan inte längre anses vara »begränsad«.

Nu vet man med säkerhet att patienter trängs undan i de skeden i sjukvården som inte omfattas av vårdgarantin. Det gäller i förs­ta hand utrednings- och eftervårdsfas i specialistvården. Återbesök, efterkontroller och medicinsk uppföljning uteblir eller skjuts på framtiden. Det gäller patienter i alla åldrar och samhällsgrupper. De mest drabbade är alltjämt patienter med komplexa och tidskrävande diagnoser.

I Läkarförbundets djupintervjuer finns flera fallbeskrivningar som visar att medicinska risker uppstått på grund av bristfällig uppföljning och försenade återbesök. Det gäller till exempel patienter med diabetes, magsår, prostatacancer, stroke, grön starr och Parkinsons sjukdom. I sin senaste uppföljning kopplar också Socialstyrelsen flera fall av vårdskador till effekter av vårdgarantin.

Som ett diskussionsunderlag föreslår Läkarförbundet en lösning som lånar sina huvuddrag från våra nordiska grannländer. Förslaget gäller den specialiserade sjukvården och innebär:

• författningsreglerad tidsfrist för medicinsk bedömning, samt därefter

• rätt till en individuellt anpassad tidsfrist för när behandling senast ska inledas.

Den här lösningen ska ge förutsättningar för en rättvisare fördelning av sjukvårdens resurser och ökad patientmakt. Den förväntas också ge också ett bättre stöd för de relevanta medicinska prioriteringar som vårdgarantin och all hälso- och sjukvård ska bygga på.

Nytt läkemedel mot bröstcancer

Afinitor har visat sig hejda tumörtillväxten och fördubbla tiden utan tumörtillväxt hos de kvinnor som behandlades. Läkemedlet godkändes nyligen inom EU i kombination med antihormonbehandling som behandling av hormonpositiv bröstcancer.

Hormonpositiv bröstcaner är den vanligaste formen av bröstcancer som drabbar över 5 000 kvinnor i Sverige. Vanligast har varit att behandla sjukdomen med bland annat antihormoner och cytostatika för att förhindra att det bildas fler tumörer. Nu har alltså EU godkänt läkemedlet Afinitor som bromsar sjukdomsutvecklingen och även fördröjer behovet av behandling med cellgifter.

Afinitor har nu godkänts inom EU för behandling av avancerad eller spridd hormonpositiv bröstcancer i kombination med antihormonbehandlingen exemestan.

Förutom att stoppa tumörtillväxten så visade studien även att risken för att cancern skulle fortsätta sprida sig mer än halverades genom den nya behandlingskombinationen.

I dagsläget finns läkemedlet redan på svenska apotek och används då som behandling av spridd njurcancer och vissa neoroendokrina tumörer.

Vad tål människan?

Människans kropp har en viss tolerans mot yttre våld. Vi klarar att krocka i bilar och bli påkörda av bilar, förutsatt att krockvåldet som orsakas av hastigheten är dimensionerad till vad kroppen tål. Detta ställer höga krav på både säkrare bilar och bättre utformad trafikmiljö. Enligt nollvisionen har vi rätt att göra misstag i trafiken utan att det för den skull ska behöva kosta oss livet.

Enligt bilden nedan har mina två krockar i 5o km/tim motsvarat två fall från ett två-våningshus och krocken i 70 km/tim ett fall från 5:e våningen. Huga! Inte konstigt att man mår dåligt ibland och har ont överallt.

Många får svindel när de lutar sig ut och tittar ned från ett fönster på tionde våningen i ett höghus. Trillar man ut handlar skillnaden mellan liv och död bara om ett par sekunder. Sekunderna det tar att falla, sekunderna innan man slår i marken. Vetskapen om detta inger respekt. Visste Du att en krock i 90 km/h får samma konsekvenser som ett fall från tionde våningen i ett höghus?

Narkotikaklassade läkemedel

När ett läkemedel anses framkalla rus eller bli beroendeframkallande kan Läkemedelsverket föreslå för regeringen att preparatet narkotikaklassas. Då kan förskrivningen hållas under uppsikt.

Följande läkemedel är klassade som narkotika, vilket inte säger något deras behandlingseffekt eller användningsområde för den enskilde patienten. Den eventuellt narkotiska effekten är i många fall dosberoende och uppkommer inte vid rätt användning.Se artikel...

Ökad cancerrisk för barn av datortomografi

Datortomografi (DT) innebär att pati­enten utsätts för strålning, vilket kan påverka risken för malignitet. Denna risk belyses i en studie i Lancet. Studien har gjorts i Storbritannien, och man har tittat på drygt 175 000 individer som alla undersökts med DT före 22 års ålder någon gång under perioden 1985–2002. Man har följt upp deltagarna fram till 2008 och bl a undersökt före­koms­ten av leukemi och hjärntumör. I genomsnitt följdes deltagarna i 10 år; för den patient som följdes längst fanns data för 23 år. Totalt noterades 74 fall av leukemi och 135 fall av hjärntumör.

Det visade sig att barn som före 15 års ålder fått en total stråldos på 60 mGy (två till tre DT-undersökningar) mot huvudet hade en cirka tre gånger högre risk för hjärntumör än barn som inte strålats eller som maximalt fått en stråldos på 5 mGy. För leuk­emi var en total stråldos på ca 50 mGy förknippad med tredubbel risk.

Även om det är stora skillnader i relativa termer är det i antal patienter räknat ganska få fall, vilket beror på att det rör sig om ganska ovanliga maligniteter. Men på populationsbasis, och mot bakgrund av den stora användningen av DT, är rönen naturligtvis mycket relevanta. Författarna uppskattar att om 10 000 DT-undersökningar görs på barn under tio år kommer det att resultera i ett fall av leukemi och ett fall av hjärntumör som annars inte hade skett.

De understryker dock att nyttan med DT generellt är större än riskerna men poängterar att man ska vara försiktig och bara använda metoden då det är motiverat och då den inte kan ersättas av andra undersökningar som inte medför joniserande strålning.

I en kommentar konstateras att den aktuella artikeln bör dämpa debatten om huruvida det över huvud taget innebär ökad risk att använda DT. Samtidigt betonas att den tekniska utvecklingen resulterat i datortomografer som ger allt lägre stråldoser per undersökning.

Ny medicin mot alkoholism

En helt ny sorts medicin mot alkoholberoende tas nu fram av svenska forskare och det tack vare professor Arvid Carlsson,  känd Nobelpristagare från Göteborg.

Medicinen riktar in sig på stabilisera dopaminet som är det ämne som påverkar lusten till berusning, förklarar  Arvid Carlsson. Mekanismen är följande: Den berusning eller den ruskänsla som man får när man dricker alkohol försvagas. Man känner inte ruset och därför dricker man mindre.

- I den mån man har druckit blir man inte lika trött efteråt därför att tröttheten motverkas, säger Arvid Carlsson.

Den här substansen kan lyfta och återställa dopaminfunktionen. Det handlar om en dubbel funktion - en stabiliserande funktion på dopaminsystemet. Substansen, som är unik, kan både höja och sänka dopaminnivåerna beroende på vilken rubbning man har i hjärnan.Den har redan testats på råttor och i höst kommer forskare vid Karolinska Institutet att börja pröva substansen på alkoholberoende personer.

Arvid Carlsson tror att vi snart får tillgång till den nya medicinen. Det låter hoppfullt både för beroende och anhöriga till alkoholister.

ADHD-medicin ger hjärtsvikt

ADHD-medicin kan ge allvarlig hjärtsvikt. Det befarar nu hjärtläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala som har fått in flera fall på kort tid. Mer info om detta lär komma snart.

Vårdgarantin tränger undan andra åtgärder inom sjukvården

Vårdgarantin innebär att patienter ska få träffa distriktsläkare på vårdcentral inom sju dagar, specialist inom 90 dagar från remiss och operation/annan behandling inom ytterligare 90 dagar.

Återbesök, akutsjukvård och diagnostiska undersökningar, exempelvis magnetkameraundersökningar och annan bilddiagnostik, ingår inte i garantin och riskerar att prioriteras ner, enligt rapporten. En annan nackdel är att patienter med ett förhållandevis lågt vårdbehov får gå före mer allvarligt sjuka, därför att de närmar sig gränsen för vårdgarantin.

I årets rapport ingår granskning av rapportering från landstingen i Örebro, Gävleborg, Jämtland, Kronoberg och Gotland.

Mätningarna har pågått längst i landstinget i Örebro län. Resultaten för 2011 visar att medicinskt måldatum, plus toleransgräns, överskreds för i genomsnitt 14 000 patienter under året. Inom reumatologin hade majoriteten av patienterna väntat minst ett halvt år för länge på återbesök, jämfört med medicinskt måldatum plus en toleransgräns.

Flera landsting uppger att problemet med uppskjutna återbesökstider är störst inom ögonsjukvården. Socialstyrelsen har också analyserat flera Lex Maria-ärenden som rör ögonsjukvården och konstaterar att 13 patienter i Västernorrland fått vänta så länge på sina återbesök att de misstänks ha fått ögonskador.

I rapporten refererar Socialstyrelsen även till en intervjustudie med läkare och annan sjukhuspersonal, som visar att tre av fyra specialister tror att undanträngning förekommer i det egna landstinget. Patientföreträdare framförde vid en hearing med Socialstyrelsen i februari att vårdgarantin inte är utformad för kroniskt sjuka och patienter med flera sjukdomar, som behöver flera undersökningar. ”Att väntetider till förstabesök eller behandling blir kortare innebär således inte att patienterna får rätt vård.” skriver Socialstyrelsen.

Analyserna av väntetider till återbesök försvåras av att alla landsting mäter på sitt eget sätt. Några landsting mäter hur länge patienterna får vänta efter medicinskt måldatum medan andra lägger till en toleransgräns av varierande längd. SKL har påbörjat ett arbete för att ta fram en nationell modell för uppfölning av återbesök inom ramen för projektet ”Led i helheten”.

Radioprogrammet Kaliber i P1 hade den 27 maj ett inslag om undanträngningseffekterna med titeln Vårdgaranti för vissa. Där intervjuades patienter och läkare med egen erfarenhet av vårdgarantins effekter, bland annat Läkarförbundets ordförande Marie Wedin.

Det är ju på tok att mindre sjuka får gå före långtidsssjuka! Detta borde omedelbart åtgärdas.

Bloggar: hälsa, sjukvård, sjukdom, smärta, kronisk smärta, samhälle, sjukskrivning, värk , värk, medicin

Cancerpatienter ska få tycka till om sjukvården

 I dagarna ska omkring 500 cancerpatienter i Kalmar, Östergötland och Jönköpings län få svara på hur de upplever att vården fungerar.

Socialstyrelsen har gett regionalt cancercentrum sydöst och Folkhälsocentrum i landstinget i Östergötland uppdraget att ta fram en ny enkät som ska kunna utveckla cancervården. Enkätstudien som nu testas på cancerpatienter i Östergötland, Jönköping och Kalmar län ska göra att man kan få fram en enkät som kan användas nationellt.

I maj ska resultatet från regionala pilotstudien lämnas in till Socialstyrelsen, och nästa år är det tänkt att enkäten ska kunna användas i hela landet. I enkäten ska cancerpatienterna bland annat kunna ge sin syn på väntetider, behandlingen, vilken information de fått och hur de blivit bemötta .

Ett bra initiativ! Cancerpatienter hamnar ofta i en akut kris och kan då behöva psykologiskt stöd och få möta andra som varit i samma situaution. Ett gott bemötande är A och O. Patientföreningar kan här vara till ovärderlig hjälp.Men även anhöriga bör uppmärksammas. De hamnar också i kris och ska dessutom stötta den som är sjuk.

Bloggar: hälsa, sjukvård, sjukdom, smärta, kronisk smärta, samhälle, sjukskrivning, värk , medicin, Göteborg, långtidssjukskrivna, ,intressant

Dr Stokke behandlar smärta av olika slag

Fibromyalgi? Whiplash? Migrän?

Utmattning? Ryggvärk?

HAR DU SMÄRTA SOM HINDRAR DIG I DITT DAGLIGA LIV ?

Morgonstelhet? Svårt att stå i kö? Svårt att sitta länge?

Eller är det så illa att du måste tillbringa större delen av dagen i sängen?

Kan du inte arbeta och blir du socialt isolerad?

Har du dålig livskvalitet på grund av smärtan?

Säger din läkare att det här får du lära dig att leva med?

DET BEHÖVER DU INTE !

LÄS VIDARE OM VARFÖR OCH HUR

Bloggar: hälsa, sjukvård, sjukdom, smärta, kronisk smärta, samhälle, sjukskrivning, värk , medicin, Göteborg, långtidssjukskrivna, ,intressant

Sjukvård via webben används i Västerbotten

I morgon, torsdag 26 januari, arrangerar Västerbottens läns landsting en dag om e-hälsa på Grand Hôtel i Stockholm. Under temat "Så stärker e-hälsa vården" ska olika verksamheter inom landstinget visa hur man dagligen använder digital teknik för att bedriva kvalificerad vård på distans. Hela arrangemanget direktsänds på webben och kan följas av alla intresserade. Dagen spelas också in för att sändas i SVT:s Kunskapskanalen.

Det man får se och höra är hur landstinget mer eller mindre dagligen använder sina 150 videokonferenssystem och 500 webbkameror till bland annat undersökning, ronder, rehabilitering eller specialistkontakt. Och om hur teknik för undersökning och behandling utvecklats ur behoven.

Det handlar t ex om hur man med en fjärrstyrd robot kan undersöka hjärtsvikt eller bråck på stora kroppspulsådern. Det kan också vara t ex

- multidisciplinära ronder mellan landsting, om konsultationer kring ultraljud mot sjukhus i regionen eller mot barnhjärtkirurgin i Göteborg.

- avancerad språkträning för afatiker i glesbygdsbygd. Personer som inte orkar de långa resorna till logopeden och som då riskerar att bli utan den förbättring som kan ske. Eller om hjälp mot stamning i länsdelar där det inte finns logopeder att tillgå.

- specialiststöd vid smärtrehabilitering och palliativ vård.

- mobila check up-väskor, där patienten enkelt själv kollar sina värden.

Självfallet är tekniken mycket användbar i glesbygd och t ex i fjällvärden eller skärgården där det är långt till specialistsjukhus.

Bloggar: hälsa, sjukvård, sjukdom, smärta, kronisk smärta, samhälle, sjukskrivning, värk , medicin, Göteborg, intressant,  debatt, ekonomi, politik, Intressant,