Stärk rättskyddet för trafikskadade

Varje år skadas cirka tio tusen personer så allvarligt i den svenska trafiken att de tvingas läggas in på sjukhus. Dessa allvarligt skadade personer tvingas sätta sig in i det komplexa system som reglerar rätten till ekonomisk ersättning. Den som skadas i trafiken kan i dag ha rätt till ersättning från socialförsäkringen, trafikförsäkringen, arbetsgivaren eller från annat håll. Han eller hon behöver juridisk hjälp för att ta tillvara sin rätt.

Regeringen vill ge försäkringsbolagen hela det ekonomiska ansvaret för personskador i trafiken. Trafikförsäkringsutredningen utreder hur det ska gå till och rapport väntas till den 15 juni nästa år. Att ansvaret blir tydligare menar RTP (Riksförbundet för trafik-, olycksfall och polio) är bra. I dag bollas trafikskadade mellan försäkringsbolag och försäkringskassa och ibland går flera år innan ersättning betalas ut. Själv har jag väntat nio år på att få rätt ersättning. Bara i kammarrätten där jag stider mot Försäkringskassan om livränta, har mitt ärende varit över ett år. Jag vet inte ens om jag får prövningstillstånd.

Det är jätteviktigt att de som skadas i trafiken inte står ensamma mot stora, starka försäkringsbolag, som har alla resurser, utan praktisk möjlighet att få sin sak prövad. Motororganisationen FMK och handikapporganisationen RTP är oroade över de trafikskadades rättssäkerhet. De ser ett stort behov av att trafikförsäkringsreformen även omfattar ett system som garanterar rättsskyddet för den enskilde.

Den kommande trafikförsäkringsreformen innebär en viss förenkling. Antalet aktörer blir en mindre när försäkringskassan faller bort. Men för att stärka den enskildes rättssäkerhet i personskadeärenden bör rätten till juridiskt biträde garanteras i lag.Den enskilde har i princip ingen ekonomisk garanti som ger honom möjlighet att låta någon oberoende utreda frågan, för att kunna styrka sin sak. Det är i de komplicerade fallen, de medicinskt eller ekonomiskt krävande fallen, som behovet av ett juridiskt ombud är stort. Den enskilde måste ha en praktisk möjlighet att kunna hävda sin rätt mot försäkringsbolagen, om det uppstår en konflikt.
Riksdagen bör därför säkra den enskildes rättskydd gentemot försäkringsbolagen. Den som är ett offer för trafiken bör aldrig lämnas ensam och skyddslös.
hälsa
sjukdom
smärta
samhälle
politik
sjukförsäkring
försäkringskassan

Nya rön om whiplash-WAD

Har du fått en pisksnärtskada eller sk.whiplashskada, så kan smärtan nu kanske förklaras. För första gången har forskare kunnat påvisa förändringar i hjärnan och nacken hos vissa whiplashskadade.Det går inte att se pisksnärtskador via röntgen eller magnetkamera, men med hjälp av en så kallad PET och radioaktiva spårämnen som sprutas in i kroppen, så kan kameran följa biologiska processer som blodflöden och inflammationer.

Clas Linnman och hans forskargrupp har nu visat att hjärnan har förändrad signalaktivitet hos vissa patienter och att en del också hade inflammation i nacken.

-Min avhandling visar att kropp och själ är i samspel. Det är varken det ena eller det andra, utan det är en kombination av både en skada i nacken och den långvariga effekt som smärta har på hjärnan, säger Clas Linnman.

Eftersom tekniken är väldigt dyr, så är det också långt kvar innan det här kan bli någon form av rutinundersökning. Än så länge är det bara 22 skadade personer som har undersökts, och hälften av dem hade inflammation i nacken. Clas Linnman understryker därför att det här handlar om grundforskning.
hälsa
politik
sjukvård
sjukdom
smärta
kronisk smärta

Malmborg avgår! Blir Lender den nya bödeln?

Försäkringskassans generaldirektör Curt Malmborg avgår med omedelbar verkan. Enligt uppgifter till SVT:s nyhetsredaktioner avgår han på egen begäran. Som ny generaldirektör har regeringen utsett Adriana Lender, tidigare överdirektör på Försäkringskassan.

Det har funnits intern kritik mot Malmborg och flera medarbetare har krävt hans avgång. Själv medger han i ett brev till medarbetarna att de tre senaste åren varit slitsamma.På kort tid har Försäkringskassan, på uppdrag av regeringen, förberett och genomfört två stora förändringar, tandvårdsstödet och rehabiliteringskedjan i sjukförsäkringen. Försäkringskassan, med Curt Malmborg som chef, har fått ta emot mycket kritik för framför allt den senare av de två. Malmborg försvinner, men Försäkringskassans förföljelse av sjuka kommer att fortsätta.Blir Lender lika hårdför som Malmborg? Det återstår att se...
hälsa
sjukdom
smärta
samhälle
politik
sjukförsäkring
försäkringskassan

Enkelt avhjälpta hinder

Boverket har tagit fram föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser (BFS 2003:19 HIN). Föreskrifterna trädde i kraft 1 december 2003.Lagen innebär att det numera ställs krav på att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet ska undanröjas i befintliga byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser.

Vilka lokaler och platser berörs?
Lokaler dit allmänheten har tillträde är lokaler som riktar sig till och används av allmänheten (publika lokaler). Det kan röra sig om receptioner på sjukhus, vårdcentraler, myndigheter, skolor. Andra lokaler som riktar sig till allmänheten finns exempelvis i idrottsanläggningar, bibliotek, teatrar, biografer, samlingslokaler, buss-, taxi-, järnvägsstationer, terminaler, apotek, kiosker, restauranger och affärslokaler. Med allmän plats avses gator, vägar, torg och parker som är redovisade som allmän plats i detaljplan eller områdesbestämmelser. Dessa är allmänt tillgängliga och avsedda för gemensamma behov.

När är ett hinder enkelt att avhjälpa?
Med enkelt avhjälpta hinder avses hinder som med hänsyn till nyttan av åtgärden och förutsättningarna på platsen kan anses rimliga att avhjälpa. De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren, lokalhållaren eller näringsidkaren. Föreskrifterna gäller om de hinder som ska undanröjas är enkelt att avhjälpa.

Vilka typer av hinder ska undanröjas?
För allmänna lokaler kan det röra sig om att avhjälpa olika typer av brister i den fysiska miljön, som kan vara till exempel mindre nivåskillnader, kontrastmarkeringar, varningsmarkeringar, skyltning, belysning, balansstöd och fast inredning. Enkelt avhjälpta hinder på allmänna platser kan vara brister i markbehandling, mindre nivåskillnader, kontrastmarkering t.ex. vid entréer, biluppställningsplatser för handikappfordon eller brister i lekplatsers utformning.

Vem ansvarar?
Ansvaret ligger hos fastighetsägaren. De ska se till att alla enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet åtgärdas.

Vem har ansvaret om hinder inte åtgärdas?
Det är kommunens uppgift att övervaka efterlevnaden av PBL. Kontrollen av att ägarna uppfyller kraven är beroende av aktiva tillsynsinsatser från kommunens sida eller genom anmälningar från allmänheten.

När ska åtgärderna vara genomförda?
Föreskriften gäller nu och utgångspunkten är att alla enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas direkt. Om det av ekonomiska skäl, ”passa-på-skäl” eller dylikt finns anledning att senarelägga undanröjandet så är det möjligt. Men man bör då precisera detta i en ekonomisk plan.

Regeringen skriver i propositionen 2000/01:48 "aktörerna bör få en rimlig tid på sig att för att vidta erforderliga åtgärder och att åtgärderna bör ha genomförts senast vid utgången av 2010". Underlaget till föreskrifterna finns i rapporten "Delaktighet för alla".

Boverket har genomfört uppföljningar av föreskriften både 2005 och 2007 för att undersöka hur det går med tillämpningen av "Enkelt avhjälpta hinder". I rapporten för 2007 lämnar Boverekt förslag och rekomendationer för att påskynda åtgärder så att enkelt avhjälpta hinder blir undanröjda enligt riksdagens och regeringens målsättning, senast 2010.

Här kan du läsa fastighetsägarnas
lathund o checklista

Du kan själv anmäla enkelt avhjälpta hinder till kommunen där du bor.Vissa kommuner har blanketter på sin hemsida som du kan använda.
hälsa
sjukdom
smärta
kronisk smärta
samhälle

Steloperation bättre på lång sikt

Kronisk värk i ländryggen behandlas allt oftare genom steloperation vilket har visat sig hjälpa mot smärtan på kort sikt, men inga studier har undersökt den långsiktiga effekten och jämfört den med alternativa ej kirurgiska behandlingar som sjukgymnastik. Per Ekman, kirurg på Södersjukhuset i Stockholm, visar i sin doktorsavhandling att patienter som genomgått steloperation förbättras också på lång sikt. Resultaten bygger bland annat på en uppföljning av 111 patienter som lottats till behandling med antingen steloperation eller sjukgymnastik. Vid uppföljningen efter nio år uppgav 76 procent av dem som genomgått steloperation att de kände sig bättre än innan operationen, jämfört med bara 50 procent av dem som behandlats med enbart sjukgymnastik.

 Det har debatterats huruvida steloperationer ska genomföras överhuvudtaget vid den här typen av ryggsmärta. Studien tyder på att de flesta patienter som stelopereras faktiskt blir bättre och att operationen inte medför några stora risker. Men förbättringen på längre sikt är ofta relativt blygsam och operation bör även fortsatt användas som ett komplement när sjukgymnastik inte hjälper, säger Per Ekman. Avhandlingen visar att män, fysiskt aktiva och yrkesarbetande personer har något större sannolikhet än andra att förbättras av operationen. Tyvärr saknas det dock fortfarande bra metoder för att kunna hitta de med allra bäst chans till ett mycket bra slutresultat efter steloperation.
hälsa
sjukvård
sjukdom
smärta
kronisk smärta

Whiplashskada skylldes på hustruns ångest

Mannen råkade ut för en pisksnärtsskada i jobbet och blev arbetsoförmögen. Men när livräntan togs upp i länsrätten började Försäkringskassans handläggare i stället berätta om känsliga detaljer kring hustruns psykiska besvär och handläggaren menade det var dessa som gjort mannen sjuk. Nu har LO-TCO Rättsskydd JO-anmält Försäkringskassan.De ifrågasätter starkt om handläggaren på Försäkringskassan har befogenhet att utreda ett arbetsskadeärende genom att aktivt söka information om andra familjemedlemmars hälsotillstånd. Dessutom kastade handläggaren fram uppgifterna muntligen inför sittande länsrätt. På åhörarplats satt mannens hustru och fick lyssna till sin egen känsliga sjukdomsbild. Hon blev både chockad och kränkt när hennes hälsotillstånd flera år tillbaka i tiden plötsligt började ifrågasättas och presenteras i rättssalen.

I ett yttrande till kammarrätten, där frågan om livränta nu ligger efter att Försäkringskassan förlorat frågan i länsrätten och överklagat, menar handläggaren att mannen inte har de symptom som är typiska för whiplashskada. I stället menar handläggaren att besvären inte var så farliga i början, och att de långvariga besvären i stället kan förknippas med psykosociala faktorer och arbetsrelaterade besvär.

Jag känner igen detta förfarande från Försäkringskassans sida. De skyllde också mina skador på "psykosociala faktorer och arbetsrelaterade besvär". Det verkar vara en strategi från kassans sida för att slippa betala ut ersättning. SKAMLIGT!
hälsa
sjukdom
smärta
samhälle
politik
sjukförsäkring
försäkringskassan

Okunskap om trafikskador hos LSS-handläggare

Enligt en nationell studie har många LSS-handläggare i kommunerna inte tillräckligt goda kunskaper i att möta personer med förvärvade hjärnskador, nackskador (whiplash) eller andra kvarstående besvär av trafikolyckor. Lagstiftningen LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) omfattar de svåraste funktionsnedsättningarna, varför man förväntar sig att socialarbetarna borde ha mer kunskap om ett av vår tids stora folkhälsoproblem – trafikskadorna.

Av 259 LSS-handläggare svarade 59 procent nej eller var osäkra på frågan om de hade tillräcklig kunskap om stödbehoven för trafikskadade. 65 procent uppgav att de inte hade eller var osäkra på om de hade tillräckligt med utbildning för att möta närstående och att hantera deras behov. 92 procent hade aldrig varit i kontakt med någon patient- eller handikapporganisation för att få mer kunskap om trafikskadades sociala livsvillkor, vilket är anmärkningsvärt.

Studien visar också på oklarheter och brist på samverkan mellan socialtjänsten och sjukvården kring den trafikskadades situation. Bland annat menar flera handläggare att de trafikskadades läkarintyg är alldeles för otydliga.
hälsa
sjukvård
sjukdom
smärta
kronisk smärta

Nytt sömnmedel vid förskjuten dygnsrytm

Ett nytt preparat mot sömnstörningar med den melatoninliknande substansen tasimelteon (VEC-162) har utvecklats av företaget Vanda Pharmaceuticals.

I två olika studier mättes deltagarnas sömnkvalitet, där bland annat EEG, EKG, ögonrörelser och andningsfrekvens ingår. Deltagarnas melatoninnivåer kontrollerades också.

Forskarna såg att de personer som fått tasimelteon sov bättre och snabbare kunde ställa om sin dygnsrytm än de som fått placebo. De fick mellan 30 minuter och två timmars längre sömn än de i kontrollgruppen. Forskarna drar slutsatsen att substansen kan vara till stor nytta för personer med övergående sömnproblem till följd av förändrad dygnsrytm. Tanken är att det kan hjälpa människor som arbetar i skift eller som reser mellan olika tidszoner.

Fördelarna med medlet, skriver forskarna, är att det inte ger upphov till samma beroende som sömnmedel i gruppen bensodiazepiner gör. Däremot gör inte tasimelteon att insomningen går snabbare vilket är fallet med bensodiazepiner.
Farmakokinetiken för melatoniliknande läkemedel är komplicerad och behöver därför studeras mer innan de börjar användas i stor skala.
Rösta på mig!
hälsa
sjukvård
sjukdom
smärta
kronisk smärta

Indragen livränta pga stora bröst

Nu drar Försäkringskassan drar in livräntan för en kvinna i Landskrona efter sex år. Kvinnans stora bröst anses ha orsakat nackskadan! "– Mina bröst har varit stora sedan jag fick dem. Men jag hade inga problem med smärtor innan trafikolyckan, säger kvinnan till Helsingborgs Dagblad."

RTP:sordförande Pelle Kölhed konstaterar att synen på långtidssjukskrivna har ändrats på senare år och tycker att just whiplashskadade och andra smärtpatienter hamnat i strykklass. Han ser kvinnan i Landskrona som ett typexempel för något som numera drabbar många. "– Medicinskt har ingenting ändrats sedan de fick sina livräntor beviljade första gången, det är bara en ändring i synsättet, säger han."

Man upphör aldrig att förvånas över Försäkringskassans metoder, som mer och mer börjar lika Gestapos härjningar under nazisterna. Nästa steg är väl att sjuka/skadade som inte kan arbeta, måste bära ett synligt märke på jackan när vi går ut.
hälsa
sjukdom
smärta
samhälle
politik
sjukförsäkring
försäkringskassan
Intressant

Protestlista mot sjukskrivningsreglerna

Uppropet gäller en landsomfattande namninsamling för humanare handläggning av de sjukskrivna och mera professionella utredningar och bedömningar:

Det är Margareta Tiger, legitimerad sjuksköterska, licensierad mental tränare och certifierad TFT-pedagog som tagit iniativet till namnlistan på Internet.Hon är genom sina kunder mycket engagerad i sjukskrivningsreglerna och har som coach och terapeut sett hur människor far illa, reglerna stjälper inte hjälper. Hon vill att individen själv skall få vara med och ha synpunkter på sin egen sjukskrivning. Tillsammans skall man komma överens om vad som blir bäst. Den som är sjukskriven är den som vet bäst hur han/hon mår och vad han/hon klarar av. Jag kan inte annat än instämma i detta!
Rösta på mig!
hälsa
sjukvård
sjukdom
smärta

Det blir lättare att mista legitimationen

En kommande utredning vill öka patienternas säkerhet. Som det är idag kan vårdpersonal anmälas upprepade gånger och begå fatala misstag utan att det händer något. Sanktionsmöjligheterna är små och ett fåtal förlorar sin legitimation.

Utredningen väntas också föreslå att dagens system där missnöjda patienter kan anmäla vårdpersonal till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) skrotas.

Förslaget innebär att disciplinpåföljderna ersätts med ett effektivare sanktionssystem. Det kommer också att bli andra ändringar inom systemet. Till exempel kommer apoteken att kunna slå larm till Socialstyrelsen vid misstanke om felaktig förskrivning av beroendeframkallande läkemedel och vårdpersonal som gör sig skyldiga till flera misstag ska kontrolleras hårdare av Socialstyrelsen. Detaljerna i förslaget blir kända när utredningen presenteras den 17 december.
Rösta på mig!
hälsa
sjukvård
sjukdom
smärta

Skrämselpropagande mot Botox

Jag tycker det sjukaste är att Aftonbladet skrämmer upp småbarnsföräldrar i onödan!Det är faktiskt många, både barn och vuxna, som har haft och har stor hjälp av Botox! Jag tycker att det är mer skrämmande att man injicerar det i ansiktet för att förbättra sitt utseende än för att lindra smärta!

Det har, som sagt, inte varit några dödsfall av Botox hittills i Sverige och det beror antagligen på att Socialstyrelsen och Läkemedelsverket ställer hårda krav på de som använder det. Förutom plastikkirurger är det mest neurologer och smärtläkare som använder Botox, alltså specialistutbildade läkare. Det är inte allmänläkare som injicerar det. Själv får jag det av min smärtläkare som är väldigt kunnig.För mig har Botox varit jättebra och gjort att jag fått ett drägligt liv. Tidigare åt jag värktabletter som gav en massa biverkningar som tex förstoppning, viktuppgång, synstörningar, trötthet, illamående och magbesvär men inte hade så bra effekt mot snmärtan. Nu slipper jag ha huvudvärk flera gånger i veckan och kan träna pilates trots mina svåra skador.jag får vsserligen ont i necken efteråt men det brukar släåppa efetr en stund. Störta risken med Botox är att man blidar antikroppaar mot det och då förlorar det effekten. Därför får jag bara sprutor var 4:e månad.

Nej, sluta med skrämselpropgandan mot Botox. Föräldrar till handikappade barn har tillräckligt med problem och oro.
Rösta på mig!
hälsa
sjukvård
sjukdom
smärta
kronisk smärta
Intressant

Smärtkonferenser över hela landet

RTP Riksförbundet för trafik-, polio -och olycksfallsskadade anordnar Smärtkonferenser över hela landet 2009.

Tema 1:Så behandlar vi smärta i vården
Konferens för vården om smärta efter hjärnskada, ryggmärgsskada och whiplashskada
Syftet med konferensen är att skapa en möjlighet att diskutera diagnosbundna behandlingsalgoritmer för behandling av smärta hos personer med Whiplashskador, Hjärnskador eller Ryggmärgsskador.

Målgruppen för konferensen är vårdpersonal i Sverige som arbetar med:
Smärtrehabilitering
Personer med WAD
Personer med hjärnskador
Personer med ryggmärgsskador

Tema 2: Mer kunskap, mindre smärta
Konferens för RTPs medlemmar och allmänheten om smärta efter hjärnskada, ryggmärgsskada och whiplashskada

Syftet med konferensen är att öka kunskapen om smärta för att i förlängningen bidra till en bättre smärthantering och därmed minskad smärta.

Läs mer om konferenserna på RTP:s hemsida!
hälsa
sjukvård
sjukdom
smärta
kronisk smärta

Ny blogg om smärta

Jag har startat en ny blogg om smärta och smärtvård för att kunna lägga upp information, tips och kunna förmedla aktuell forskning om smärta. Smärtvården är en sorglig historia som trots protester från personal och patienter inte får tillräckligt med resurser. Det saknas kunskap i vården om långvarig smärta och hur den ska behandlas. De flesta smärtläkare jobbar inom akutsjukvård och är vana att behandla akut smärta, dvs buksmärtor, frakturer, operationssmärta och cancersmärta. Men långvarig smärta kräver ett helt annat angreppssätt, andra strategier och behandlingsmetoder. Den som har långvarig smärta bör få behandling av ett multiprofessionellt team med läkare, sjukgymnast, psykolog mm. Långvarig smärta, kallas smärta som varat mer än 3-6 månader.

Det är konstigt att samhället inte vill satsa mer resurser på ett problem som drabbar så stor del av befolkningen. Studier visar att smärta kostar samhället 87,5 miljarder,varav 80 miljarder är vårdrelaterade kostnader och 7,5 miljarder är indirekta kostnader som produktionsbortfall mm.

Såg t ex på TV-programmet "Efter 10" i fredags en kvinna som hade ryggsmärtor och var helt handikappad ända tills hon belv opererad PÅ Ryggkirurgiskaa kliniken i Strängnäs. Det var ingen annan läkare inom det offentliga vården som ville operera heenne. Det enda samhället var intresserat av var att förtidspensionera henne. Se programmet här!

Jag har själv blivit utsatt för samma sak. Jag har haft ryggsmärtor i 20 år och hela tiden fått höra att det inte går att göra något, trots scolios och kotförskjutning i ländryggen. Jag fick inte ens remiss av min distrikstläkare till ortoped eller röntgen. Jag tog därför själv kontakt med en privat smärtläkare som började ge mig blockader mot smärtorna och det har gjort att jag blivit mycket bättre. Det är först nu,sedan jag träffat en bra ortoped, som jag fått besked att jag ska stelopereras.

Jag har också varit till , Ryggkirurgiska i Strängnäs men det det gör där är inte något revulotionerande. De sa att jag inte hade någon kotförskjutning allsoch förlitade sig på gamla röntgenbilder! Konstigt!

Skillnaden mot andra kliniker som opererar ryggar är de använder mikrokirurgi.Det gör att det blir mindre blödningar vid operationen, kortare vårdtid och kortare rehabilitering. För övrigt är det samma metoder som används vad gäller tex fixation. Sättet att diagnostisera ryggproblemen är annorlunda och i Strängnäs sätter man nålar i kotorna under genomlysning och ruckar på dem, vilket jag förstår är omdiskuterat. När de ruckaar på en kota som patienten säger gör ont och det stämmer med röntgenbilderna anser de sig ha en god grund för operationen.Många med ryggbesvär nonchaleras av vården och får lida i onödan eftersom de inte får adekvat behandling och smärtlindring.
hälsa
sjukvård
sjukdom
smärta
kronisk smärta

Varning för ryggskott

Varför heter det "ryggskott" egentligen? Antagligen är det för att smärtan kommer som ett skott - en blixt från klar himmel när man böjer sig framåt eller ska resa sig från sittande ställning. Så här står deti alla fall på sjukvårdsrådgivningens hemsida:

Ryggskott - smärta i ländryggen
"Ordet ryggskott brukar användas när man får värk i framför allt ländryggen, det vill säga nedre delen av ryggen, som kommer plötsligt eller smygande. Ibland strålar värken ned över skinkorna och höfterna (min anm. ischias). I början ökar ofta smärtorna vid alla sorters rörelser. Sedan ökar de framför allt vid vissa rörelser och ansträngningar, till exempel när man står framåtböjd, sitter länge eller när man vrider sig."

Det står också att man ska motionera för att undvika ryggskott. en sanning med modifikation. Jag motionerar nämligen ganska mycket: pilates två ggr/ vecka + promenader flera ggr/ vecka. jag får ändå ryggskott, antagligen pga min scolios och kotförskjutning i ländryggen. Montering av ett elektriskt skrivbord från IKEA kan också ha bidagit till detta, samt att jag inte fått de vanliga blockaderna i ryggen, eftersom jag skulle träffa en ortoped för några veckor sedan. Det är antagligen så här jag skulle vara om jag inte fick blockaderna, börjar jag förstå.

Tvingas nu ställa in den planerade Stockholmsresan på lördag och får tillbringa den mesta tiden i ryggläge med kortare svängar gående. Blir illamående när jag stått en stund.

Sånt är livet. Såg ett program på TV" ikväll. "Himlen kan vänta", om unga människor som var dödsdömda pga olika sjukdomar. Men vilken livskraft och viljestyrka de hade! Då insåg jag att mina problem är ganska futtiga i jämförelse.
hälsa
sjukvård
sjukdom
smärta
kronisk smärta

Var tredje smärtpatient underkänner vården

I ett pressmeddelande skriver RTP (Riksförbundet för trafik-,polio- och olycksfallsskadade) att var tredje smärtpatient ger underkänt för vårdens bemötande.

"– I mötet med vården finns inte tid för frågor och reflektion. Vi vet att ökad kunskap ger mindre smärta. Trots det missar vården många gånger att informera och utbilda smärtpatienter, säger RTPs förbundsordförande Pelle Kölhed."

RTP kräver inte mer vård, däremot rätt vård för de som har långvarig smärta. RTP har därför tagit fram smärtguider för att hjälpa smärtvårdens patienter. I RTPs fem nya smärtguider som riktar sig till hjärn-, polio-, ryggmärgs- och whiplashskadade samt amputerade har de samlat ny kunskap som bidrar till en bättre smärthantering för dessa personer som lever med långvarig smärta. De kan laddas ned via RTP:s hemsida
Rösta på mig!
hälsa
sjukvård
sjukdom
smärta