tisdag 27 november 2012

Nytt hopp för cancerbehandling


http://www.forskning.se/nyheterfakta/nyheter/pressmeddelanden/nytthoppforcancerbehandlingsomtidigareomgardatsavforskningsmotgangar.5.3a187a4f13b3b6db46779.html

Flera läkemedelsbolag har utan framgång försökt ta fram antikroppar som binder för receptorn IGF-1, som finns på cellytan och har en avgörande betydelse för cancerutveckling. Nu har forskare vid Karolinska Institutet kartlagt hur dessa antikroppar fungerar – och på det sättet lyckats förklara varför bara vissa cancerpatienter blivit hjälpta av de så kallade IGF-1-receptorblockerarna vid kliniska tester. Forskarna presenterar samtidigt en möjlig lösning för hur preparat av detta slag skulle kunna hjälpa fler cancerpatienter.

Nu har forskare vid Karolinska Institutet systematiskt analyserat vad som händer med de olika kommunikationskanalerna hos en cancercell som är relaterade till IGF-1. Av studien, som publiceras i Proceedings of the National Academy of Sciences (PNAS), framgår att den ursprungliga tanken är riktig; vid behandling med antikroppar öppnas aldrig de kommunikationskanaler som vanligen öppnas när IGF-1-receptorn träffar rätt hormon. Men med ett mycket viktigt undantag: den så kallade MEK-kanalen öppnades och blev kraftigt stimulerad av behandling med antikroppar. Antikropparna fungerade lika effektivt som själva hormonet och hjälpte cancercellerna mycket aktivt i att överleva genom kommunikation via MEK-kanalen.

Att lyckas binda denna receptor med en antikropp, som gör receptorn blockerad och otillgänglig för hormoner IGF-1, har länge ansetts vara en möjlig terapi vid cancer. Tanken är att det skulle hindra cancercellen från att öppna sina kommunikationskanaler, vilket skulle stoppa dess tillväxt och helst få den att dö. Därför har flera läkemedelsbolag utvecklat sådana antikroppar, i syfte att behandla de mest aggressiva formerna av cancer. Efter lovande tester i laboratoriet har flera av dessa preparat testats på patienter i kliniska prövningar. Generellt har preparaten dock varit en besvikelse och hjälpt endast ett fåtal patienter, bland annat några barn med Ewings sarkom. Eftersom läkemedlet inte visade sig vara så effektivt som önskat har flera läkemedelsbolag avslutat sina kliniska prövningar med fokus på IGF-1-receptorn.

Bloggar:samhälle, Göteborg, hälsa, debatt, ekonomi, Intressant

En läsk om dagen kan orsaka cancer


http://www.aftonbladet.se/halsa/article15837841.ab

Män som drack en burk läsk om dagen drabbades oftare av prostatacancer.Det visar en kostundersökning bland 8 000 män i Malmö. Det handlar företrädesvis om allvarliga cancerformer, som spritt sig till skelett och lymfkörtlar, säger epidemiologen Isabel Drake.

De män som i början av 1990-talet drack en burk läsk om dagen hade hela 38 procents högre risk att fram till 2009 drabbas av prostatacancer. Forskarna följde medelålders äldre män, som var mellan 48 och 73 år när de inledde studien. Gruppen som hade högst intag drack i genomsnitt 33 centiliter per dag. Det är inte den jättestora konsumtion som man kanske har i dag i yngre åldersgrupper.

Det finns ingen forskning på yngre män, som dricker 1,5 liter läsk om dagen. Forskarna har inte haft möjlighet att följa dem så länge att de blivit så pass gamla. Prostatacancer får man oftast efter 65 års ålder. Men tendensen är att yngre äter och dricker sämre än äldre generationer. Man vill undersöka detta samband närmare, säger epidemiologen Isabel Drake, som tillsammans med sex andra forskare står bakom artikeln om kost och cancer i American Journal of Clinical Nutrition.

Det är möjligt att hela kostmönstret spelar roll, inte bara mängden kolhydrater. Det kan vara så att man dricker läsk mellan måltiderna och då ger det ytterligare blodsockersvängningar som påverkar.

Bloggar: samhälle, Göteborg, hälsa, debatt, ekonomi, Intressant

Nytt läkemedel mot IBS

http://www.aftonbladet.se/halsa/mage/article15740537.ab

För första gången har läkemedelsmyndigheterna i Europa och USA nu godkänt en medicin mot IBS. Behandlingen hjälper framförallt mot förstoppning.

Många har stora förväntningar på Constella, som det nya läkemedlet heter i Europa. Det består av substansen linaclotide och ska ges till vuxna vid måttlig eller svår förstoppning som inte blivit hjälpta av gängse behandling.

Kapslarna tas en gång per dag minst en halvtimme före frukost. Medicinen skyndar på matens väg genom tarmen och verkar inte bara lösande utan ger även effektiv hjälp mot smärtan. En halvår lång blindstudie på 804 IBS-patienter som nyligen publicerades i American Journal of Gastroenterology visar tydliga resultat. Av dem som behandlades med linaclotide var 45 procent ”väldigt” eller ”ganska” nöjda. Hela 72 procent kände ”någon”, ”betydande” eller ”fullständig” lindring av besvären.

Tyvärr kan medicinen kan ge svåra biverkningar. Vanligast är diarré, gaser och värk i magen.

EMA rekommenderar att preparatet blir receptbelagt.I USA har den amerikanska läkemedelsmyndigheten också godkänt substansen men under namnet Linzess.

måndag 12 november 2012

Apropå! När man som läkare blir den ofrivilliga patienten


"Förr fanns vårdkedjor för att rätt kunna ta hand om en patient som sökte hjälp i sjukvården. Vem pati­enten än vände sig till hän­visades han eller hon först till läkarbesök för undersökning, diagnos och behandlingsförslag. Doktorn, som visste mest, kunde sedan via remiss eller muntlig kontakt med sin personal ordna så att patienten fick träffa all ­erforderlig expertis. Det gällde andra läkarspecialister och/eller ­andra personalgrupper, och dessutom till dess att alla åtgärder som patienten behövde hade genomförts och vårdbehovet så långt det gick var tillfredsställt.

I dag saknas vårdkedjor, i både den offentliga och den privata vården. Det är inte ens någon skillnad mellan dessa båda vård­givare, då båda synkroniseras av landstingen och mest liknar två syskon med samma föräldrar. Var och en sköter sin uppgift, och ingen tar på sig uppgiften att diagnostisera och leda patienten rätt, ända fram till mål. Vårdgivaren tycks i dag inte ha detta uppdrag, utan stoppar i stället processen hos sig själv. Patienterna, som enligt landstingen är lyckligt lottade, får välja vårdgivare. Det låter bra, men hur fungerar det i verkligheten?

Där patienten hamnar ­genom det egna valet, fastnar hon som kund."

Läs Ulla Bergholms berättelse om vägen från läkare till patient med whiplashskada.Nu mera ska man som patient vara påläst och krävande för att få sina behov tillgodosedda.Man kan inte förvänta sig att doktorn ska föreslå ändring av medicinerna eller nya undersökningar/prover, för det kostar ju pengar!

Bloggar:,, Göteborg, debatt, , Intressant,

fredag 9 november 2012

Vad är funktionella rörelserubbningar?

Funktionell rörelserubbning betyder att man har onormala rörelser eller lägen i en kroppsdel, som beror på onormal funktion i nervsystemet, men inte en neurologisk sjukdom.

Patienter med funktionella rörelserubbningar kan uppleva en rad olika oroande och besvärliga symptom:

Skakning / Tremor – Okontrollerbara vibrationer eller rytmiska skakningar i en arm eller ett ben. Vid funktionell tremor är rytmen och styrkan i skakningarna ofta varierande. Symptomet kan till och med försvinna när man är distraherad, men sporadiskt vara väldigt besvärande.

Ryckningar – En del kan uppleva ryckiga rörelser i en arm eller ett ben. De kan uppstå speciellt i samband med överraskande, höga ljud, i vissa typer av belysning eller vid smärtgenombrott.

Spasm / Muskelkramp – Ibland kan händer och fötter ”fastna” i onormala lägen som är svåra att bryta. Detta kan vara ett övergående problem (spasm) eller utvecklas till en länge stående, så kallad fixerad funktionell dystoni eller kontraktur. Patienter med funktionell dystoni har ofta en knuten eller kloformad hand eller en inåtvriden fot.

Gångrubbning – Olika funktionella problem med gångmönstret är relativt vanliga. De kan yttra sig som ett ben som släpar efter när man går, ben som sporadiskt ”viker sig”, fötter som upplevs som ”klistrade vid golvet” vilket leder till en skridsko-liknande gång eller att man helt enkelt känner sig ostadig när man går. Ibland uppstår gångproblem efter att man har fallit omkull av någon anledning och förvärras av en fortsatt rädsla för att ramla igen.

Till skillnad från andra rörelserubbningar (t.ex. Parkinsons sjukdom), beror en funktionell rörelserubbning inte på en skada eller en sjukdom i nervsystemet. De har sin grund i ett behandlingsbart och botbart problem med hur nervsystemet fungerar.

Detta betyder att funktionella rörelserubbningar kan bli lindrigare och till och med läka helt.

Bloggar:, Göteborg, debatt, , Intressant,