Stärk rättskyddet för trafikskadade

Varje år skadas cirka tio tusen personer så allvarligt i den svenska trafiken att de tvingas läggas in på sjukhus. Dessa allvarligt skadade personer tvingas sätta sig in i det komplexa system som reglerar rätten till ekonomisk ersättning. Den som skadas i trafiken kan i dag ha rätt till ersättning från socialförsäkringen, trafikförsäkringen, arbetsgivaren eller från annat håll. Han eller hon behöver juridisk hjälp för att ta tillvara sin rätt.

Regeringen vill ge försäkringsbolagen hela det ekonomiska ansvaret för personskador i trafiken. Trafikförsäkringsutredningen utreder hur det ska gå till och rapport väntas till den 15 juni nästa år. Att ansvaret blir tydligare menar RTP (Riksförbundet för trafik-, olycksfall och polio) är bra. I dag bollas trafikskadade mellan försäkringsbolag och försäkringskassa och ibland går flera år innan ersättning betalas ut. Själv har jag väntat nio år på att få rätt ersättning. Bara i kammarrätten där jag stider mot Försäkringskassan om livränta, har mitt ärende varit över ett år. Jag vet inte ens om jag får prövningstillstånd.

Det är jätteviktigt att de som skadas i trafiken inte står ensamma mot stora, starka försäkringsbolag, som har alla resurser, utan praktisk möjlighet att få sin sak prövad. Motororganisationen FMK och handikapporganisationen RTP är oroade över de trafikskadades rättssäkerhet. De ser ett stort behov av att trafikförsäkringsreformen även omfattar ett system som garanterar rättsskyddet för den enskilde.

Den kommande trafikförsäkringsreformen innebär en viss förenkling. Antalet aktörer blir en mindre när försäkringskassan faller bort. Men för att stärka den enskildes rättssäkerhet i personskadeärenden bör rätten till juridiskt biträde garanteras i lag.Den enskilde har i princip ingen ekonomisk garanti som ger honom möjlighet att låta någon oberoende utreda frågan, för att kunna styrka sin sak. Det är i de komplicerade fallen, de medicinskt eller ekonomiskt krävande fallen, som behovet av ett juridiskt ombud är stort. Den enskilde måste ha en praktisk möjlighet att kunna hävda sin rätt mot försäkringsbolagen, om det uppstår en konflikt.
Riksdagen bör därför säkra den enskildes rättskydd gentemot försäkringsbolagen. Den som är ett offer för trafiken bör aldrig lämnas ensam och skyddslös.
hälsa
sjukdom
smärta
samhälle
politik
sjukförsäkring
försäkringskassan

Nya rön om whiplash-WAD

Har du fått en pisksnärtskada eller sk.whiplashskada, så kan smärtan nu kanske förklaras. För första gången har forskare kunnat påvisa förändringar i hjärnan och nacken hos vissa whiplashskadade.Det går inte att se pisksnärtskador via röntgen eller magnetkamera, men med hjälp av en så kallad PET och radioaktiva spårämnen som sprutas in i kroppen, så kan kameran följa biologiska processer som blodflöden och inflammationer.

Clas Linnman och hans forskargrupp har nu visat att hjärnan har förändrad signalaktivitet hos vissa patienter och att en del också hade inflammation i nacken.

-Min avhandling visar att kropp och själ är i samspel. Det är varken det ena eller det andra, utan det är en kombination av både en skada i nacken och den långvariga effekt som smärta har på hjärnan, säger Clas Linnman.

Eftersom tekniken är väldigt dyr, så är det också långt kvar innan det här kan bli någon form av rutinundersökning. Än så länge är det bara 22 skadade personer som har undersökts, och hälften av dem hade inflammation i nacken. Clas Linnman understryker därför att det här handlar om grundforskning.
hälsa
politik
sjukvård
sjukdom
smärta
kronisk smärta

Malmborg avgår! Blir Lender den nya bödeln?

Försäkringskassans generaldirektör Curt Malmborg avgår med omedelbar verkan. Enligt uppgifter till SVT:s nyhetsredaktioner avgår han på egen begäran. Som ny generaldirektör har regeringen utsett Adriana Lender, tidigare överdirektör på Försäkringskassan.

Det har funnits intern kritik mot Malmborg och flera medarbetare har krävt hans avgång. Själv medger han i ett brev till medarbetarna att de tre senaste åren varit slitsamma.På kort tid har Försäkringskassan, på uppdrag av regeringen, förberett och genomfört två stora förändringar, tandvårdsstödet och rehabiliteringskedjan i sjukförsäkringen. Försäkringskassan, med Curt Malmborg som chef, har fått ta emot mycket kritik för framför allt den senare av de två. Malmborg försvinner, men Försäkringskassans förföljelse av sjuka kommer att fortsätta.Blir Lender lika hårdför som Malmborg? Det återstår att se...
hälsa
sjukdom
smärta
samhälle
politik
sjukförsäkring
försäkringskassan

Enkelt avhjälpta hinder

Boverket har tagit fram föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser (BFS 2003:19 HIN). Föreskrifterna trädde i kraft 1 december 2003.Lagen innebär att det numera ställs krav på att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet ska undanröjas i befintliga byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser.

Vilka lokaler och platser berörs?
Lokaler dit allmänheten har tillträde är lokaler som riktar sig till och används av allmänheten (publika lokaler). Det kan röra sig om receptioner på sjukhus, vårdcentraler, myndigheter, skolor. Andra lokaler som riktar sig till allmänheten finns exempelvis i idrottsanläggningar, bibliotek, teatrar, biografer, samlingslokaler, buss-, taxi-, järnvägsstationer, terminaler, apotek, kiosker, restauranger och affärslokaler. Med allmän plats avses gator, vägar, torg och parker som är redovisade som allmän plats i detaljplan eller områdesbestämmelser. Dessa är allmänt tillgängliga och avsedda för gemensamma behov.

När är ett hinder enkelt att avhjälpa?
Med enkelt avhjälpta hinder avses hinder som med hänsyn till nyttan av åtgärden och förutsättningarna på platsen kan anses rimliga att avhjälpa. De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren, lokalhållaren eller näringsidkaren. Föreskrifterna gäller om de hinder som ska undanröjas är enkelt att avhjälpa.

Vilka typer av hinder ska undanröjas?
För allmänna lokaler kan det röra sig om att avhjälpa olika typer av brister i den fysiska miljön, som kan vara till exempel mindre nivåskillnader, kontrastmarkeringar, varningsmarkeringar, skyltning, belysning, balansstöd och fast inredning. Enkelt avhjälpta hinder på allmänna platser kan vara brister i markbehandling, mindre nivåskillnader, kontrastmarkering t.ex. vid entréer, biluppställningsplatser för handikappfordon eller brister i lekplatsers utformning.

Vem ansvarar?
Ansvaret ligger hos fastighetsägaren. De ska se till att alla enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet åtgärdas.

Vem har ansvaret om hinder inte åtgärdas?
Det är kommunens uppgift att övervaka efterlevnaden av PBL. Kontrollen av att ägarna uppfyller kraven är beroende av aktiva tillsynsinsatser från kommunens sida eller genom anmälningar från allmänheten.

När ska åtgärderna vara genomförda?
Föreskriften gäller nu och utgångspunkten är att alla enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas direkt. Om det av ekonomiska skäl, ”passa-på-skäl” eller dylikt finns anledning att senarelägga undanröjandet så är det möjligt. Men man bör då precisera detta i en ekonomisk plan.

Regeringen skriver i propositionen 2000/01:48 "aktörerna bör få en rimlig tid på sig att för att vidta erforderliga åtgärder och att åtgärderna bör ha genomförts senast vid utgången av 2010". Underlaget till föreskrifterna finns i rapporten "Delaktighet för alla".

Boverket har genomfört uppföljningar av föreskriften både 2005 och 2007 för att undersöka hur det går med tillämpningen av "Enkelt avhjälpta hinder". I rapporten för 2007 lämnar Boverekt förslag och rekomendationer för att påskynda åtgärder så att enkelt avhjälpta hinder blir undanröjda enligt riksdagens och regeringens målsättning, senast 2010.

Här kan du läsa fastighetsägarnas
lathund o checklista

Du kan själv anmäla enkelt avhjälpta hinder till kommunen där du bor.Vissa kommuner har blanketter på sin hemsida som du kan använda.
hälsa
sjukdom
smärta
kronisk smärta
samhälle

Steloperation bättre på lång sikt

Kronisk värk i ländryggen behandlas allt oftare genom steloperation vilket har visat sig hjälpa mot smärtan på kort sikt, men inga studier har undersökt den långsiktiga effekten och jämfört den med alternativa ej kirurgiska behandlingar som sjukgymnastik. Per Ekman, kirurg på Södersjukhuset i Stockholm, visar i sin doktorsavhandling att patienter som genomgått steloperation förbättras också på lång sikt. Resultaten bygger bland annat på en uppföljning av 111 patienter som lottats till behandling med antingen steloperation eller sjukgymnastik. Vid uppföljningen efter nio år uppgav 76 procent av dem som genomgått steloperation att de kände sig bättre än innan operationen, jämfört med bara 50 procent av dem som behandlats med enbart sjukgymnastik.

 Det har debatterats huruvida steloperationer ska genomföras överhuvudtaget vid den här typen av ryggsmärta. Studien tyder på att de flesta patienter som stelopereras faktiskt blir bättre och att operationen inte medför några stora risker. Men förbättringen på längre sikt är ofta relativt blygsam och operation bör även fortsatt användas som ett komplement när sjukgymnastik inte hjälper, säger Per Ekman. Avhandlingen visar att män, fysiskt aktiva och yrkesarbetande personer har något större sannolikhet än andra att förbättras av operationen. Tyvärr saknas det dock fortfarande bra metoder för att kunna hitta de med allra bäst chans till ett mycket bra slutresultat efter steloperation.
hälsa
sjukvård
sjukdom
smärta
kronisk smärta