http://www.lakartidningen.se/07engine.php?sectionId=0&articleId=18690
Fysisk inaktivitet har definierats som att inte vara fysiskt aktiv på medelnivå (t ex gång) i minst 30 minuter och minst fem gånger per vecka eller på hög nivå (t ex löpning) minst 20 minuter per gång och minst tre gånger per vecka. Författarna har sedan gjort en omfattande genomgång av publicerade studier och undersökningar och sammanställt hur stor andel av befolkningen i ett stort antal länder som uppfyller kriterierna för detta.
Sammantaget beräknas att fysisk inaktivitet orsakar 5,3 miljoner för tidiga dödsfall per år globalt, vilket är i samma storleksordning som rökning. Det är onekligen en stor andel av de totala 36 miljoner dödsfall per år i icke-smittsamma sjukdomar, infektionssjukdomar undantagna.
Författarna har därtill beräknat hur stor del av den totala sjukdomsbördan av typ 2-diabetes, hjärt–kärlsjukdom och cancer som beror på fysisk inaktivitet. För det sistnämna har man använt sig av »population attributable fraction« (PAF), ett epidemiologiskt mått på hur stor del av sjukdomsbördan som skulle minska givet att en riskfaktor, i detta fall fysisk inaktivitet, eliminerades eller reducerades. För hjärt–kärlsjukdom beräknas fysisk inaktivitet ligga bakom 5,8 procent av den totala sjukdomsbördan globalt. För typ 2-diabetes är andelen 7,2 procent och för cancer i bröst och kolon är siffrorna 10,1 respektive 10,4 procent.
Tittar man specifikt på Sverige noteras att 7,3 procent av alla fall av hjärtinfarkt beräknas bero på fysisk inaktivitet. För diabetes och bröst- och koloncancer är siffrorna 11,5, 13,1 respektive 11,8 procent. Effekten av att få fler att röra på sig analyseras också i studien. Att alla människor skulle kunna uppfylla kriterierna för att vara fysiskt aktiva är naturligtvis inte realistiskt.
Bloggar: samhälle, Göteborg, hälsa, debatt, ekonomi, Intressant,
Fysisk inaktivitet har definierats som att inte vara fysiskt aktiv på medelnivå (t ex gång) i minst 30 minuter och minst fem gånger per vecka eller på hög nivå (t ex löpning) minst 20 minuter per gång och minst tre gånger per vecka. Författarna har sedan gjort en omfattande genomgång av publicerade studier och undersökningar och sammanställt hur stor andel av befolkningen i ett stort antal länder som uppfyller kriterierna för detta.
Sammantaget beräknas att fysisk inaktivitet orsakar 5,3 miljoner för tidiga dödsfall per år globalt, vilket är i samma storleksordning som rökning. Det är onekligen en stor andel av de totala 36 miljoner dödsfall per år i icke-smittsamma sjukdomar, infektionssjukdomar undantagna.
Författarna har därtill beräknat hur stor del av den totala sjukdomsbördan av typ 2-diabetes, hjärt–kärlsjukdom och cancer som beror på fysisk inaktivitet. För det sistnämna har man använt sig av »population attributable fraction« (PAF), ett epidemiologiskt mått på hur stor del av sjukdomsbördan som skulle minska givet att en riskfaktor, i detta fall fysisk inaktivitet, eliminerades eller reducerades. För hjärt–kärlsjukdom beräknas fysisk inaktivitet ligga bakom 5,8 procent av den totala sjukdomsbördan globalt. För typ 2-diabetes är andelen 7,2 procent och för cancer i bröst och kolon är siffrorna 10,1 respektive 10,4 procent.
Tittar man specifikt på Sverige noteras att 7,3 procent av alla fall av hjärtinfarkt beräknas bero på fysisk inaktivitet. För diabetes och bröst- och koloncancer är siffrorna 11,5, 13,1 respektive 11,8 procent. Effekten av att få fler att röra på sig analyseras också i studien. Att alla människor skulle kunna uppfylla kriterierna för att vara fysiskt aktiva är naturligtvis inte realistiskt.
Bloggar: samhälle, Göteborg, hälsa, debatt, ekonomi, Intressant,