Vad är funktionella rörelserubbningar?

Funktionell rörelserubbning betyder att man har onormala rörelser eller lägen i en kroppsdel, som beror på onormal funktion i nervsystemet, men inte en neurologisk sjukdom.

Patienter med funktionella rörelserubbningar kan uppleva en rad olika oroande och besvärliga symptom:

Skakning / Tremor – Okontrollerbara vibrationer eller rytmiska skakningar i en arm eller ett ben. Vid funktionell tremor är rytmen och styrkan i skakningarna ofta varierande. Symptomet kan till och med försvinna när man är distraherad, men sporadiskt vara väldigt besvärande.

Ryckningar – En del kan uppleva ryckiga rörelser i en arm eller ett ben. De kan uppstå speciellt i samband med överraskande, höga ljud, i vissa typer av belysning eller vid smärtgenombrott.

Spasm / Muskelkramp – Ibland kan händer och fötter ”fastna” i onormala lägen som är svåra att bryta. Detta kan vara ett övergående problem (spasm) eller utvecklas till en länge stående, så kallad fixerad funktionell dystoni eller kontraktur. Patienter med funktionell dystoni har ofta en knuten eller kloformad hand eller en inåtvriden fot.

Gångrubbning – Olika funktionella problem med gångmönstret är relativt vanliga. De kan yttra sig som ett ben som släpar efter när man går, ben som sporadiskt ”viker sig”, fötter som upplevs som ”klistrade vid golvet” vilket leder till en skridsko-liknande gång eller att man helt enkelt känner sig ostadig när man går. Ibland uppstår gångproblem efter att man har fallit omkull av någon anledning och förvärras av en fortsatt rädsla för att ramla igen.

Till skillnad från andra rörelserubbningar (t.ex. Parkinsons sjukdom), beror en funktionell rörelserubbning inte på en skada eller en sjukdom i nervsystemet. De har sin grund i ett behandlingsbart och botbart problem med hur nervsystemet fungerar.

Detta betyder att funktionella rörelserubbningar kan bli lindrigare och till och med läka helt.

Bloggar: kronisk smärta, samhälle, Göteborg, hälsa, debatt, ekonomi, Intressant,

Löpning förlänger livet

Lev längre genom att jogga lagom och kontinuerligt. Det är resultatet som danska forskare kommit fram till efter att ha studerat mer än 24 000 danskars motionsvanor under 36 år, skriver Dn.se.

Det du behöver göra är att jogga i en till två och en halv timme i veckan sammanlagt, fördelat på två eller tre tillfällen. Joggingen ska ske i långsam eller måttlig takt. Enligt studien som kallas för Copenhagen City Heart Study förlängs då livet med 6,2 år för män och 5,6 år för kvinnor.Detta måste väl även gälla annan konditionsträning?

Bloggar: samhälle, Göteborg, hälsa, debatt, ekonomi, Intressant

Hemtjänsten lämnar dörrarna olåsta!

Nu har det hänt för tredje gången att städbolaget Rhimab öppnat altandörren och sedan glömt låsa den.De städar hos oss på uppdrag av Göteborgs Kommun. Sist upptäckte jag det inte förrän på kvällen nästa dag och där förra gången sov vi också med öppen balkongdörr. Dåligt! Tänk om de städar hos någon som inte kan låsa själv? De kanske tänker komma och göra inbrott sedan. Vad vet man? Som kund är det inte lätt att hållareda på vilka dörrar de öppnat och inte. Särskilt om bostaden är i två plan

Bloggar: samhälle, Göteborg, hälsa, debatt, ekonomi, Intressant,

Försäkringskassan backar om förtidspension

Sveriges radio.se

Försäkringskassan ändrar bedömningen av vilka som ska få sjukersättning, eller förtidspension som det tidigare kallades. Efter att ha granskat ett flertal fall i domstol backar nu myndigheten när det gäller den hårda tillämpningen av reglerna.

Antalet förtidspensionärer har sjunkit dramatiskt sedan regeringen ändrade sjukreglerna 2008. Då blev det svårare för den som varit sjuk länge att bli förtidspensionär.
Men Försäkringskassan har i dag informerat alla anställda om att tillämpningen nu måste ändras.
Efter att ha granskat ett antal domar med svårvärderade sjukdomsbesvär konstaterar myndigheten att även personer "med kroniska sjukdomar eller irreversibla skador" ska ha rätt till förtidspension.

Försäkringskassan ska alltså inte längre kunna neka någon sjukersättning bara genom att motivera det med att "arbetsförmågan inte kan anses stadigvarande nedsatt". En formulering som infördes när reglerna ändrades 2008 och som inneburit att många långtidssjuka som sökt förtidspension fått nej.
Från och med nu måste Försäkringskassan också väga in hur länge personen varit sjuk. Bland domarna som granskats finns exempel på personer som insjuknat redan 2000 och sen varit sjukskrivna, men inte fått rätt till förtidspension.

Bloggar: samhälle, Göteborg, hälsa, debatt, ekonomi, Intressant,

Träningsvärk beror på excentriskt muskelarbete

Hittade denna artikel om träningsvärk. Får nämligen jobbig träningsvärk ibland när jag tränat och gjort någon övning som min kropp inte gillar. Det är alltid värst efter 2 dagar.

Rent muskelfysiologiskt och biokemiskt har man funnit att träningsvärken lett till förändringar i små delar av själva muskelcellerna. Det är primärt efter ansträngning där muskeln arbetar under uttöjning som träningsvärk sker. Det är alltså den uppbromsning av rörelse där muskeln arbetar (kallas excentriskt muskelarbete) som leder till den fördröjda träningsvärken. Smärtan som finns kommer antagligen från den svullnad som uppstår och som i sin tur trycker på smärtkänslig vävnad. Förändringarna som man har sett mikroskopiskt i muskelcellerna har man till nyligen förklarat som små mikroskador men på senare tid pågår diskussion inom forskningskretsar att det egentligen är tal om att muskeln förbereder sig för ett nytt arbete. Det handlar allstå om en anpassning för ett nytt fysiskt arbete.

En form av träningsvärk är den stumhet och värk som inträffar direkt efter träningen. Det är detta som sker när mjölksyra ansamlas i de arbetande muskler vid hög ansträngning. Denna värk går dock över relativt snabbt över.

Vad kan man då göra för att undvika träningsvärk? 

Stretching kan inte kan förebygga uppkomsten av träningsvärk. Bästa sättet att förebygga uppkomsten av träningsvärk är istället att:

- Värma upp innan träning

- Ta inte ut dig maximalt de första träningspassen

- Öka träningsgraden successivt

- Varva ner efter träningen

De två sista är särskilt viktiga när man har långvarig smärta. Man får hålla på mycket längre innan man ökar belastning och svårighetsgrad.Jag brukar varva ner genom att gå på löpbandet eller ta en promenad. Cykel i makligt tempo är också bra.Jag brukar också smörja in ryggen med kylkräm från Apoteket.

Ökad cancerrisk för barn av datortomografi

Datortomografi (DT) innebär att pati­enten utsätts för strålning, vilket kan påverka risken för malignitet. Denna risk belyses i en studie i Lancet. Studien har gjorts i Storbritannien, och man har tittat på drygt 175 000 individer som alla undersökts med DT före 22 års ålder någon gång under perioden 1985–2002. Man har följt upp deltagarna fram till 2008 och bl a undersökt före­koms­ten av leukemi och hjärntumör. I genomsnitt följdes deltagarna i 10 år; för den patient som följdes längst fanns data för 23 år. Totalt noterades 74 fall av leukemi och 135 fall av hjärntumör.

Det visade sig att barn som före 15 års ålder fått en total stråldos på 60 mGy (två till tre DT-undersökningar) mot huvudet hade en cirka tre gånger högre risk för hjärntumör än barn som inte strålats eller som maximalt fått en stråldos på 5 mGy. För leuk­emi var en total stråldos på ca 50 mGy förknippad med tredubbel risk.

Även om det är stora skillnader i relativa termer är det i antal patienter räknat ganska få fall, vilket beror på att det rör sig om ganska ovanliga maligniteter. Men på populationsbasis, och mot bakgrund av den stora användningen av DT, är rönen naturligtvis mycket relevanta. Författarna uppskattar att om 10 000 DT-undersökningar görs på barn under tio år kommer det att resultera i ett fall av leukemi och ett fall av hjärntumör som annars inte hade skett.

De understryker dock att nyttan med DT generellt är större än riskerna men poängterar att man ska vara försiktig och bara använda metoden då det är motiverat och då den inte kan ersättas av andra undersökningar som inte medför joniserande strålning.

I en kommentar konstateras att den aktuella artikeln bör dämpa debatten om huruvida det över huvud taget innebär ökad risk att använda DT. Samtidigt betonas att den tekniska utvecklingen resulterat i datortomografer som ger allt lägre stråldoser per undersökning.

ADHD-medicin ger hjärtsvikt

ADHD-medicin kan ge allvarlig hjärtsvikt. Det befarar nu hjärtläkare på Akademiska sjukhuset i Uppsala som har fått in flera fall på kort tid. Mer info om detta lär komma snart.

Vardagsberättelser om funktionshinder

Vardag och fest – glädje och sorg

Vardagslivet för olika människor kan te sig på väldigt skilda sätt. Här berättar en rad personer om sina liv. Livsbild är en öppen insamling, där du kan läsa alla originalberättelser – och kommentera dem.

Iår samlar Nordiska museet och Handikapphistoriska föreningen in berättelser och fotografier från personer med egen erfarenhet av funktionsnedsättning, och från anhöriga. De samlar också in föreningarnas historia.

Med din berättelse är du med och bygger upp kunskapen om vardagslivet för människor i Sverige. Livsbild är en helt öppen insamling. Här kan du berätta själv, läsa vad andra upplevt och diskutera berättelserna.

Bloggar: hälsa, sjukvård, sjukdom, smärta, kronisk smärta, samhälle, sjukskrivning, värk , värk, medicin

Mot alla odds visar superhandikappade

Jag är väldigt kluven till Tv-programmet "Mot alla odds" som är en realityserie där tio personer med olika funktionsnedsättningar ger sig ut på sitt livs äventyr.

Tillsammans ska de ta sig 150 mil från Victoriafallen i Zambia till Skelettkusten i Namibia. Utmaningen består i att trots svårforcerad terräng, extrema väderförhållanden och faror i form av vilda djur, vätskebrist och utmattning, tillsammans nå det uppsatta målet. Alla ska med och ingen röstas ut. För att klara utmaningen måste deltagarna gemensamt övervinna både yttre hinder och sina egna begränsningar. Expeditionen leds av storviltsjägaren och författaren Natasha Illum Berg.

Jag tycker att programmet ger en felaktig bild av funktionshindrade som måste vara övermänniskor för att få vara med i TV. Deras liv och hälsa sätts dessutom på spel.Vilka sviter får de efter programmet? En av deltagarna har dessutom avlidit hastigt efteråt. Nu vet jag inte orsaken, men en exceptionell ansträngning som denna kan ju utlösa en stroke t ex.

Varför inte visa hur en funktionshindrad har det i vardagen eller låter dem delta i frågesporter eller andra dokusåpor? Varför röstas ingen ut? Funktionshindrade måste få vara med i samhället och inte bara visas upp när de är "duktiga". Ett annat exempel på detta är Miffo-TV som inte var särskilt bra när jag såg det i alla fall.Tyckte  det verkade som att de utnyttjades av producenten och föstes runt på en massa ställen. Samtidigt var de roliga och hade en stark personligt. Det är bra!

Bloggar:  smärta, kronisk smärta, samhälle,  Göteborg, långtidssjukskrivna, intressant,  debatt, ekonomi,  Intressant, funktionshinder

Lättkränkthet att kräva sin rätt som funktionshindrad?

Fredrik Runebert (centerpartist) skriver i sin blogg om att vara "lättkränkt":

David Lega hålls fram som en förebild för andra handikappade. Det säger jag inte emot, att han gjort en fantastisk insats. Men  alla kan och vill inte bli elitidrottare eller föredragshållare. Mende måste få finnas ändå. Vidare berömmer Runebert Legas uttalande att alla, även handikappade, har ett ansvar över sitt eget liv och att få rörligheten inom samhället att fungera. Han menar att det "står i bjärt kontrast till den syn där man kräver att allt ska vara handikappanpassat för att maximera allas rörelsefrihet."

Jag är inte förvånad att detta kommer från en centerpartist, ett parti i marginalen som medverkar till att Allinansregeringen kastar ut svårt sjuka ur sjukförsäkringen. Att klaga över brister i tillgångligheten är väl inte samma sak som att känna sig kränkt? Det är väl en självklar rättighet att alla medborgarare ska kunna ta sig in/ut ur och vistas i offentliga lokaler och fordon?

 Jag är så trött på reportagen om hurtiga sjuka/ funktionshindrade som hålls fram som förebilder för oss andra stackare som bara beklagar oss och grottar ner oss i eländet. det är väl helt naturligt att må skit om man har cancer eller ständig smärta som hindrar all vettig sysselsättning?

Bloggar: sjukvård, sjukdom, smärta, kronisk smärta, samhälle, sjukskrivning, värk , värk, medicin Regeringen moderaterna,val 2010 ,opinion,  hälsa,socialdemokraterna, intressant, arbetslinjen, rehabiliteringskedjan, alliansen,utförsäkring, valet 2010, fredrik reinfeldt, röd-gröna,centerpartiet, hälsa, Göteborg, långtidssjukskrivna,

Nytt hemtjänstsystem i Göteborg kritiseras

I höst kommer en ny modell för hemtjänsten i Göteborg.Det är ett steg i rätt riktning enligt skribenterna, som inte är helt nöjda med den utformning som det nya systemet har fått. Förändringen syftar till att ge dem som har behov av hemtjänst mer makt över hur åtgärderna skall organiseras.

Intentionerna i den nya modellen är goda och ett steg i rätt riktning då det ingår valfrihet för en rad olika praktiska tjänster ( till exempel städning, tvätt och trädgårdsarbete). Det finns dock fortfarande ingen valfrihet för vilken personal som ska komma eller hur personlig hygien ska skötas. Behöver man hjälp med personlig hygien, är det extra viktigt att man själv har inflytande över hur åtgärderna organiseras,menar debattörerna som skriver att en frisk person inte skulle acceptera att andra bestämmer hur ofta och när hon/han ska duscha.

En annan nackdel med det nya hemtjänstsystemetär att vårdtagaren bara får byta ut praktiska åtgärder i begränsad omfattning och fortfarande måste ha ett beslut vilka åtgärder som ska sättas in. Skillnaden blir att man får förfoga mer fritt över den tid man beviljats. Men det finns också fortfarande fördomar kring vilka som behöver hjälp och med vad.

Hemtjänsten i GÖteborg är konstigt nog olika organiserad i olika stadsdelar trots att vi alla betalar samma kommunalskatt! I flera stadsdelar ligger all hemtjänst under äldreomsorgen, medan andra stadsdelar organiserat hemtjänsten för personer under 65 år inom handikappomsorgen. Det är bra då yngre delvis har andra behov än äldre vårdtagare. Många yngre har arbete, studier eller rehabilitering på vardagarna och kan därför behöva hjälp på kvällar och helger i stället. Man kan faktiskt ha både yrkesarbete och behov av hemtjäns,vilkte inte kommunen verkar ha fattat. De bryter förmodligen mot den sk. likställighetsprincipen. Den innebär att kommuner och landsting, enligt kommunallagen, inte får särbehandla vissa kommunmedlemmar annat än på sakliga grunder.

Bloggar: sjukdom, smärta, kronisk smärta, ,samhälle,värk,Regeringen moderaterna,opinion, hälsa,socialdemokraterna,intressant, röd-gröna,centerpartiet, hälsa, sjukdom, Göteborg, funktionshinder, handikapp, handikappad, hemtjänsten, vård och omsorg

Osynliggörande av vissa handikappgrupper i politiken

En stor grupp glöms enligt artikeln bort i valdebatten, nämligen funktionshindrade.Vad tänker partierna göra för dem? Alla som vill och kan ska självklart arbeta, men vad vill samhället med dem som inte kan? Det handlar dels om ett osynliggörande av sjukpensionärer, dels om en omfattande diskriminering av vissa funktionshinder i samhället. Osynliggörandet i valrörelsen bidrar till diskrimineringen.

Jag tycker att David Lega (KD) i sin replik kör det vanliga politikertugget om arbetslinjen, men vad vi saknar är konkreta åtgärder och förslag på vad som ska göras för de som INTE kan arbeta. För trots regeringens ansträngningar är det många som inte kan arbeta eller att har passerat Försäkringskassans nålsöga.Det är svårt att få ett arbete som långtidssjuk eftersom det inte är många arbetsgivaren som vill anställa en funktionshindrad/långtidssjuk. När ska vi tex få rätt till livslång rehabilitering? Som det är nu sorteras man bort och får inte behandling om man inte kan arbeta. När man inte kan bli frisk känner vårdpersonlen sig misslyckad och man blir utsparkad.

Några exempel på olika typer av diskriminering och osynliggörande i statlig och kommunal politik:

1. Skattesänkningar riktas mot ålderspensionärer, fastän yngre med sjukersättning också ingår i pensionssystemet . Busskort är gratis i flera kommuner om man är över 65 år, men detta gäller inte för förtidspensionärer.
2. Så kallade fixartjänster (hjälp med praktiska saker) finns i många kommuner för personer över 65 år, men inte till yngre funktionshindrade.
3.  Ålderspensionärer har ofta rabatter av olika slag som inte gäller för yngre pensionärer.
4.  Hemtjänsten ligger inom äldreomsorgen och man talar bara om den i samband med äldrevård. Men det finns många yngre som också har hemtjänst.
5. Den allmänna bilden av en funktionshindrad är en gubbe med käpp eller en rullstolsburen person. Det borde i stället finnas en neutral funktionshinderskylt.
6. Parkeringstillstånd för handikappade lämnas nästan bara till rullstolsburna. Men att åka kollektivt är ofta otänkbart eftersom det tar för lång tid och mycket folk. Många bussar/spårvagnar är dessutom inte handkappanpassade. Som exempel ges att det till exempel är ett högt podium för sittplatserna, som medför risk för olycksfall vid på- och avstigning. 

Vad kan då göras för att förbättra situationen för funktionshindrade?

Skribenterna skriver att Handikappfrågor måste diskuteras oftare både före och efter valrörelsen.Men synen på funktionshinder och funktionshindrade måste också förändras hos både politiker och allmänhet. Vi måste inse att detta handlar om en mycket stor grupp människor av alla åldrar och med vitt skilda behov.
Bloggar: hälsa, sjukvård, sjukdom, smärta, kronisk smärta, samhälle, Göteborg, långtidssjukskrivna, sjukskrivning, värk ,  ryggont, ont i ryggen, ischias

Funktionshindrade osynggörs i valet

Samtliga politiska partier har medvetet valt bort att lyfta handikappfrågorna, skriver Per-Olof Larsson och Jörgen Lundälv i GP. Medierna bevakar inte heller dessa viktiga frågor i valtider. Funktionshinder är något som kan drabba vem som helst av oss. Vem som helst kan under livet få en funktionsnedsättning vilket gör tillgänglighet till en angelägenhet för alla.

Skribenterna har också noterat hur statsmakterna försöker försämra för personer med funktionshinder genom att urholka sociallagstiftningen till exempel genom att spara in på personligt assistent enligt LSS – Lagen om särskilt stöd till vissa funktionshindrade.

Dessvärre finns det tyvärr inte bland de politiska partierna något större intresse för så kallade handikappfrågor. Kvinnors, invandrares och ungdomars situation har funnits på dagordningen. Men något intresse för funktionshindrade och deras situation finns inte och har inte funnits under de senaste tio åren. Det skulle överhuvud taget behövas en större disussion om funktionshinder där man diskuterade vad som räknas som funktionshinder och inte. Ett rörelsehinder i form av rullstol är jobbigt, man att tex inte kunna sitta eller stå en längre tid , som många ryggskadade, är också väldigt handikappande.

Jag tycker att det inte bara är viktigt att komma in i lokaler, utan också att kunna stanna där! Om det tex inte finns någar bekväma sittplatser är det omöjligt för ryggskadade att stanna där. Det samma gäller kollektivtrafiken om det är långt mellan turerna och man måste stå och vänta eller om det tar för lång tid som flexlinjen i Göteborg.Att sitta länge är för en ryggskadad lika jobbigt som att stå en längre tid. Jag tycker också att sjukpensionärer osynliggörs i politiken. När ska vi få skattesänkningar som andra pensionärer?
Bloggar: hälsa, sjukvård, sjukdom,  samhälle, Göteborg,smärta, kronisk smärta, värk, intressant, samhälle, politik, alliansen, Regeringen, moderaterna,val 2010

Inflytande i hemtjänsten om det passar in i rutinerna

Valfrihet, inflytande och värdighet är slagord i den politiska debatten om äldreomsorgen. Samtidigt visar en ny avhandling att äldre som bor på äldreboende har mycket små möjligheter att bestämma över sin vardag. Många får inte bestämma när de ska gå och lägga sig, vilka dagar de ska duscha, vilka kläder de ska ha på sig eller om de vill ha sovmorgon. Lavemnag utdelas en viss dag varje vecka etc. Istället är det personalens rutiner som styr, inte vårdtagarnas behov.

Observera att det här även drabbar yngre funktionshindrade som utnyttjar hemtjänst. Jag upplevde nämligen samma sak när jag kom hemfrån sjukhuset och skulle få hjälp av hemtjänsten. När jag behövde hjälp att duscha på måndag morgon för att min man inte hunnit/orkat hjälpa mig under helgen, sa hemtjänsten att jag fick vänta till på fredag när det var planerat! Man fick bara hjälp med att duscha max en gång/vecka! Skulle du själv vilja ha det så, frågade jag. Nej, det skulle hon förstås inte. Men nu var reglerna sådana. Vid kontakt med biståndshandläggaren kom det fram att man skulle ansöka i förväg hur många gånger man ville duscha. Det är ju helt sjukt!Jag förstår inte heller varför hemtjänsten ligger inom äldreomsorgen när det även är yngre som utnyttjar den?

Bloggar: hälsa, sjukvård, sjukdom, smärta, kronisk smärta, samhälle, Göteborg

Dålig tillgänglighet trots lagstiftning

För tio år sedan beslutade riksdagen att Sverige skulle bli tillgängligt för funktionshindrade senast 2010. Det är en av decenniets största politiska misslyckande, skriver Ingalill Bjöörn, ordförande Astma- och Allergiförbundet.

Regeringen ska rapportera till riksdagen den 23 mars. Men för många handikappgrupper saknas det i stort sett några som helst framsteg att redovisa. Ett bra exempel är ljudkänsliga och de som har kognitiva störningar som gör att det tex är svårt att hitta.  Fortfarande tror kommunerna att alla handikappade sittter i rullstol eller går med käpp, i alla fall av skyltarna att döma. Likaså handkapptoaletter som är anpassade för de som sitter i rullstol, men vi andra som tex inte kan böja ryggen och istället skulle behöva en pall att sitta, på får ingetting.

Bloggar: hälsa, sjukvård, sjukdom, smärta, kronisk smärta, samhälle,  Göteborg

Sniket att avgiftsbelägga Amundöns handikappbad

Badet som är det enda i sitt slag med varmvattenbassäng och gympa, är öppet mellan juni och augusti och har hittills varit avgiftsfritt. Men nu har driften av badet flyttats från SDN Askim till Idrotts-och föreningsförvaltningen. Vad händer då? Jo, utan förvarning, utan ett uns av information inför förvaltningen en badavgift på 30:- varje gång! En liten summa kan man tycka, men många med funktionshinder har låga inkomster och stora utgifter pga sitt handikapp. De flesta måste även ta sig till och från badet med färdtjänst.

Men att bada utomhus borde vara gratis för alla göteborgare anser kommunstyrelsens ordförande i Göteborg, socialdemokraten Anneli Hulthén.

Verksamhetschefen på Idrotts-och föreningsförvaltningen i Göteborg sa i SR Göteborg på måndagen att det var av rättviseskäl som förvaltningen infört avgifterna. Handikappbadet på Lilla Amundön är nämligen ett bassängbad, och andra bassängbad är avgiftsbelagda. Men Annli Hulthén menar att det inte är solidariskt att inte tillåta en grupp som har mindre möjlighet att bada, att kunna bada gratis. Jag instämmer! Det är dessutom osedvanligt korkat!

Beslutet att införa avgifter borde ha fattas på en politisk nivå, menar Hulthén och hon säger i en kommentar till Radio Göteborg att hon ska göra sitt för att alla ska kunna bada fritt på badplatserna i Göteborg, oavsett om man har ett funktionhinder eller ej. All heder åt Anneli Hultén för det uttalandet! Hoppas att hon också ser till att avgiften tas bort.

Bloggar: sjukvård, sjukdom, smärta, kronisk smärta, hälsa, sjuk,

Inga jobb för funktionshindrade

Enligt HSO Göteborgs nyhetsbrev har det fördelaktiga läge som varit på arbetsmarknaden under högkonjunkturen har just inte inneburit några förbättringar för personer med funktionsnedsättning. I Västra Götaland finns cirka 180000 personer i yrkesverksam ålder (18 - 65 år) som har envaraktig funktionsnedsättning.

Handikappkommittén vill nu öka möjligheterna för funktionsnedsatta att få arbete genom att ska-
pa 100 nya lönebidragstjänster. Det finns 250 personer anställda på lönebidrag i Västra Götalands-
regionen för närvarande.

Försäkringskassan fattar tydligen inte att det är svårt för funktionshindrade att få ett arbete. Inte många vill anställa den som är sjuk/handikappad. Så är det bara.

Bloggar: sjukvård, sjukdom, smärta, kronisk smärta, hälsa, sjuk,

Enkelt avhjälpta hinder

Boverket har tagit fram föreskrifter och allmänna råd om undanröjande av enkelt avhjälpta hinder till och i befintliga lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser (BFS 2003:19 HIN). Föreskrifterna trädde i kraft 1 december 2003.Lagen innebär att det numera ställs krav på att enkelt avhjälpta hinder mot tillgänglighet och användbarhet ska undanröjas i befintliga byggnader som innehåller lokaler dit allmänheten har tillträde och på befintliga allmänna platser.

Vilka lokaler och platser berörs?
Lokaler dit allmänheten har tillträde är lokaler som riktar sig till och används av allmänheten (publika lokaler). Det kan röra sig om receptioner på sjukhus, vårdcentraler, myndigheter, skolor. Andra lokaler som riktar sig till allmänheten finns exempelvis i idrottsanläggningar, bibliotek, teatrar, biografer, samlingslokaler, buss-, taxi-, järnvägsstationer, terminaler, apotek, kiosker, restauranger och affärslokaler. Med allmän plats avses gator, vägar, torg och parker som är redovisade som allmän plats i detaljplan eller områdesbestämmelser. Dessa är allmänt tillgängliga och avsedda för gemensamma behov.

När är ett hinder enkelt att avhjälpa?
Med enkelt avhjälpta hinder avses hinder som med hänsyn till nyttan av åtgärden och förutsättningarna på platsen kan anses rimliga att avhjälpa. De ekonomiska konsekvenserna får inte bli orimligt betungande för fastighetsägaren, lokalhållaren eller näringsidkaren. Föreskrifterna gäller om de hinder som ska undanröjas är enkelt att avhjälpa.

Vilka typer av hinder ska undanröjas?
För allmänna lokaler kan det röra sig om att avhjälpa olika typer av brister i den fysiska miljön, som kan vara till exempel mindre nivåskillnader, kontrastmarkeringar, varningsmarkeringar, skyltning, belysning, balansstöd och fast inredning. Enkelt avhjälpta hinder på allmänna platser kan vara brister i markbehandling, mindre nivåskillnader, kontrastmarkering t.ex. vid entréer, biluppställningsplatser för handikappfordon eller brister i lekplatsers utformning.

Vem ansvarar?
Ansvaret ligger hos fastighetsägaren. De ska se till att alla enkelt avhjälpta hinder mot lokalernas och platsernas tillgänglighet och användbarhet åtgärdas.

Vem har ansvaret om hinder inte åtgärdas?
Det är kommunens uppgift att övervaka efterlevnaden av PBL. Kontrollen av att ägarna uppfyller kraven är beroende av aktiva tillsynsinsatser från kommunens sida eller genom anmälningar från allmänheten.

När ska åtgärderna vara genomförda?
Föreskriften gäller nu och utgångspunkten är att alla enkelt avhjälpta hinder ska undanröjas direkt. Om det av ekonomiska skäl, ”passa-på-skäl” eller dylikt finns anledning att senarelägga undanröjandet så är det möjligt. Men man bör då precisera detta i en ekonomisk plan.

Regeringen skriver i propositionen 2000/01:48 "aktörerna bör få en rimlig tid på sig att för att vidta erforderliga åtgärder och att åtgärderna bör ha genomförts senast vid utgången av 2010". Underlaget till föreskrifterna finns i rapporten "Delaktighet för alla".

Boverket har genomfört uppföljningar av föreskriften både 2005 och 2007 för att undersöka hur det går med tillämpningen av "Enkelt avhjälpta hinder". I rapporten för 2007 lämnar Boverekt förslag och rekomendationer för att påskynda åtgärder så att enkelt avhjälpta hinder blir undanröjda enligt riksdagens och regeringens målsättning, senast 2010.

Här kan du läsa fastighetsägarnas
lathund o checklista

Du kan själv anmäla enkelt avhjälpta hinder till kommunen där du bor.Vissa kommuner har blanketter på sin hemsida som du kan använda.
hälsa
sjukdom
smärta
kronisk smärta
samhälle