onsdag 17 december 2008

Steloperation bättre på lång sikt

Kronisk värk i ländryggen behandlas allt oftare genom steloperation vilket har visat sig hjälpa mot smärtan på kort sikt, men inga studier har undersökt den långsiktiga effekten och jämfört den med alternativa ej kirurgiska behandlingar som sjukgymnastik. Per Ekman, kirurg på Södersjukhuset i Stockholm, visar i sin doktorsavhandling att patienter som genomgått steloperation förbättras också på lång sikt. Resultaten bygger bland annat på en uppföljning av 111 patienter som lottats till behandling med antingen steloperation eller sjukgymnastik. Vid uppföljningen efter nio år uppgav 76 procent av dem som genomgått steloperation att de kände sig bättre än innan operationen, jämfört med bara 50 procent av dem som behandlats med enbart sjukgymnastik.

 Det har debatterats huruvida steloperationer ska genomföras överhuvudtaget vid den här typen av ryggsmärta. Studien tyder på att de flesta patienter som stelopereras faktiskt blir bättre och att operationen inte medför några stora risker. Men förbättringen på längre sikt är ofta relativt blygsam och operation bör även fortsatt användas som ett komplement när sjukgymnastik inte hjälper, säger Per Ekman. Avhandlingen visar att män, fysiskt aktiva och yrkesarbetande personer har något större sannolikhet än andra att förbättras av operationen. Tyvärr saknas det dock fortfarande bra metoder för att kunna hitta de med allra bäst chans till ett mycket bra slutresultat efter steloperation.




Whiplashskada skylldes på hustruns ångest

Mannen råkade ut för en pisksnärtsskada i jobbet och blev arbetsoförmögen. Men när livräntan togs upp i länsrätten började Försäkringskassans handläggare i stället berätta om känsliga detaljer kring hustruns psykiska besvär och handläggaren menade det var dessa som gjort mannen sjuk. Nu har LO-TCO Rättsskydd JO-anmält Försäkringskassan.De ifrågasätter starkt om handläggaren på Försäkringskassan har befogenhet att utreda ett arbetsskadeärende genom att aktivt söka information om andra familjemedlemmars hälsotillstånd. Dessutom kastade handläggaren fram uppgifterna muntligen inför sittande länsrätt. På åhörarplats satt mannens hustru och fick lyssna till sin egen känsliga sjukdomsbild. Hon blev både chockad och kränkt när hennes hälsotillstånd flera år tillbaka i tiden plötsligt började ifrågasättas och presenteras i rättssalen.

I ett yttrande till kammarrätten, där frågan om livränta nu ligger efter att Försäkringskassan förlorat frågan i länsrätten och överklagat, menar handläggaren att mannen inte har de symptom som är typiska för whiplashskada. I stället menar handläggaren att besvären inte var så farliga i början, och att de långvariga besvären i stället kan förknippas med psykosociala faktorer och arbetsrelaterade besvär.

Jag känner igen detta förfarande från Försäkringskassans sida. De skyllde också mina skador på "psykosociala faktorer och arbetsrelaterade besvär". Det verkar vara en strategi från kassans sida för att slippa betala ut ersättning. SKAMLIGT!






Okunskap om trafikskador hos LSS-handläggare

Enligt en nationell studie har många LSS-handläggare i kommunerna inte tillräckligt goda kunskaper i att möta personer med förvärvade hjärnskador, nackskador (whiplash) eller andra kvarstående besvär av trafikolyckor. Lagstiftningen LSS (Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade) omfattar de svåraste funktionsnedsättningarna, varför man förväntar sig att socialarbetarna borde ha mer kunskap om ett av vår tids stora folkhälsoproblem – trafikskadorna.

Av 259 LSS-handläggare svarade 59 procent nej eller var osäkra på frågan om de hade tillräcklig kunskap om stödbehoven för trafikskadade. 65 procent uppgav att de inte hade eller var osäkra på om de hade tillräckligt med utbildning för att möta närstående och att hantera deras behov. 92 procent hade aldrig varit i kontakt med någon patient- eller handikapporganisation för att få mer kunskap om trafikskadades sociala livsvillkor, vilket är anmärkningsvärt.

Studien visar också på oklarheter och brist på samverkan mellan socialtjänsten och sjukvården kring den trafikskadades situation. Bland annat menar flera handläggare att de trafikskadades läkarintyg är alldeles för otydliga.




fredag 5 december 2008

Nytt sömnmedel vid förskjuten dygnsrytm

Ett nytt preparat mot sömnstörningar med den melatoninliknande substansen tasimelteon (VEC-162) har utvecklats av företaget Vanda Pharmaceuticals.

I två olika studier mättes deltagarnas sömnkvalitet, där bland annat EEG, EKG, ögonrörelser och andningsfrekvens ingår. Deltagarnas melatoninnivåer kontrollerades också.

Forskarna såg att de personer som fått tasimelteon sov bättre och snabbare kunde ställa om sin dygnsrytm än de som fått placebo. De fick mellan 30 minuter och två timmars längre sömn än de i kontrollgruppen. Forskarna drar slutsatsen att substansen kan vara till stor nytta för personer med övergående sömnproblem till följd av förändrad dygnsrytm. Tanken är att det kan hjälpa människor som arbetar i skift eller som reser mellan olika tidszoner.

Fördelarna med medlet, skriver forskarna, är att det inte ger upphov till samma beroende som sömnmedel i gruppen bensodiazepiner gör. Däremot gör inte tasimelteon att insomningen går snabbare vilket är fallet med bensodiazepiner.
Farmakokinetiken för melatoniliknande läkemedel är komplicerad och behöver därför studeras mer innan de börjar användas i stor skala.
Rösta på mig!




Indragen livränta pga stora bröst

Nu drar Försäkringskassan drar in livräntan för en kvinna i Landskrona efter sex år. Kvinnans stora bröst anses ha orsakat nackskadan! "– Mina bröst har varit stora sedan jag fick dem. Men jag hade inga problem med smärtor innan trafikolyckan, säger kvinnan till Helsingborgs Dagblad."

RTP:sordförande Pelle Kölhed konstaterar att synen på långtidssjukskrivna har ändrats på senare år och tycker att just whiplashskadade och andra smärtpatienter hamnat i strykklass. Han ser kvinnan i Landskrona som ett typexempel för något som numera drabbar många. "– Medicinskt har ingenting ändrats sedan de fick sina livräntor beviljade första gången, det är bara en ändring i synsättet, säger han."

Man upphör aldrig att förvånas över Försäkringskassans metoder, som mer och mer börjar lika Gestapos härjningar under nazisterna. Nästa steg är väl att sjuka/skadade som inte kan arbeta, måste bära ett synligt märke på jackan när vi går ut.







Intressant