tisdag 13 januari 2009

Män och kvinnors olycka behandlas olika i samhället

Om målet är att minska risken för dödsolyckor är till exempel effektiv halkbekämpning på gångbanor minst lika viktigt som halkbekämpning på bilvägar. Men det har knappast samma prioritet. Har det något att göra med vem det är som löper störst risk att drabbas? skriver Alexandra Charles, grundare av 1.6-miljonerklubben, Jan Schyllander, utredare MSB, och Thorbjörn Larsson, Ersta diakoni i en debattartikel i GP.

Olyckan drabbar tvärtom ofta selektivt. Ålder, kön och maktposition har stor betydelse för risken att skadas allvarligt eller omkomma i en olycka. Äldre, i synnerhet äldre kvinnor, liksom barn och socialt utsatta grupper är överrepresenterade i olycksstatistiken.Men ålder, kön och makt påverkar också hur samhället reagerar efter en olycka.

Alla vägtrafikolyckor med dödlig utgång utreds i Vägverkets djupstudieverksamhet. Alla bränder med dödlig utgång utreds genom Räddningsverket. Alla allvarliga arbetsplatsolyckor utreds. Utredningarna syftar till att samhället skall lära sig av det inträffade så att händelserna inte skall upprepas.

Här finns tydliga ansvarsförhållanden och ett systematiskt säkerhetstänkande. Resultatet är att antalet döda i trafikolyckor minskat kraftigt de senaste decennierna, liksom arbetsplatsolyckorna. Det handlar om olyckor som i första hand drabbar män i yrkesverksam ålder. Trenden är positiv.

När det gäller fallolyckor anser författarna att det inte finns något samlat ansvar, ingen systematisk uppföljning och inget lärande som leder till att riskmoment elimineras. Resultatet är att antalet skadade och omkomna i denna typ av olyckor ökar för varje år. Det handlar här om olyckor som företrädesvis drabbar äldre kvinnor. Finns det ett samband?

Det handlar i väldigt hög grad om makt och inflytande i samhället. Yrkesverksamma män har arbetstagarorganisationer bakom sig som tillvaratar deras intressen. Vem tar till vara äldre kvinnors intressen?Ojämlika maktförhållanden, ålder och kön påverkar samhällets prioriteringar på en rad olika områden. Så även när det gäller att förebygga olyckor.
att motsvarande
Debattörerna vill att vi gemensamt arbetar för maktskifte kan ske när det gäller synen på äldres, inte minst kvinnors, behov och intressen. En halkolycka på ett äldreboende är inte mindre allvarlig än en fallolycka på bygget. Även om makthavarna tycks tro det.

Man kan av artikeln få uppfattningen att det saknas kvalitetsförbättrande åtgärder inom sjuk- och äldrevård. Så är det inte. Socialstyrelsen har olika åtgärder att tillgå som föreskrifter och tillsyn med lagen som grund. Men jag håller med författarna om att för lite görs för att förhindra olyckor och skador ute i samhället, men också inom vården. Över 100 000 skadade och tusentals dör varje år i vårdrelaterade skador!Läs Socialstyrelsens temanummer om patientsäkerhet här Här måste en attitydförändring till.



måndag 12 januari 2009

Antidepressiva läkemedel förlorar subventionen

Kunskapen om antidepressiva preparat är dålig. Effekterna av vissa mediciner är blygsamma i förhållande till dess pris. Flera storsäljande antidepressiva preparat förlorar sin subvention nästa år. Samhällets nota för läkemedlen lättar med cirka 40 miljoner kronor. Men det stora problemet kvarstår: Kunskapen om medicinerna är urdålig.

Inte ens varannan patient blir bättre med sitt första antidepressiva preparat. Ofta måste medicinen bytas flera gånger innan symtomen ger vika. Oberoende forskning saknas.

– Det är Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket (TLV) – som bland annat bestämmer vilka läkemedel som patienter ska få köpa till rabatterat pris.

Det senaste beslutet mynnar ut i att fyra läkemedel mot depression blir av med sin statliga subvention från och med den 1 april nästa år. Storsäljarna Seroxat och Fontex, kanske mer känt under sitt utländska namn Prozac, tillhör dem. Dessutom gäller beslutet Remeron-S och Fevarin.

TLV anser att de är för dyra och med tanke på konkurrensen från billigare, likvärdiga preparat som har kommit i takt med att originalläkemedlen har mist sina patent.




söndag 11 januari 2009

Kom igen efter helgerna!

Julen är slut. Ett nytt år, 2009, är här. För många börjar det dock inte som ett gott nytt år. Julklapparna och julmaten tärde hårt på plånboken. Mellandagsrean lockade till spontanköp och nyårsaftonens finmiddag med skumpa lurade de sista slantarna ur börsen. Pank? Blivit lite rund om magen? Ångest inför att gå upp på morgnarna? Du är inte ensam om det....

Men nu är det dags att ta tag i den grå vardagen igen. Se framåt och fokusera på de positiva sakerna i livet. Men låt dig inte luras av veckotidningarnas bantningshysteri. Före jul var det bak- och matrecept som gällde. Var är logiken?

Här är mina tips:
* Ta promenader i naturen ( eller i fin miljö), ät frukt och grönsaker. Men minska på snabba kolhydrater - skippa vitt bröd, läsk och godis. Då blir du snabbt piggare.
* Spana in programmet på gymet om du orkar och börja planera för en omstart. Köp ev. nya träningskläder för att få motivation.
* Gå till Värkstaden eller någon annan självhjälpsgrupp som kan stötta dig.
* Kontakta dina vänner och stäm träff för en fika.
* Var snäll mot dig själv och tänk framåt - det kan vara allt från att släpa dig ur sängen för en god kopp te eller kaffe, till att redan nu börja planera en härlig vår- eller sommarsemester.
* Fokusera på livets glädjeämnen, som din älskling, dina barn och elitserien i ishockey.Så sluta deppa!
* Se fram mot WM i skidor och många spännande skidtävlingar under våren samt många roliga Tv-program för den som inte orkar ta sig ut!
* Läs roliga eller intressanta böcker.
* Gör sånt du tycker är roligt. Kanske dags för en ny hobby?



torsdag 8 januari 2009

Alternativ medicin baktalas av skolmedicinen

Föreningen Vetenskap och folkbildning VoF meddelade kring nyår valet av Årets folkbildare och Årets förvillare, en över tjugo år gammal tradition.

VoF som enligt Inger Atterstam i SvD, är en ståndaktig försvarare av den "rena västerländska akademiska kunskapen och skolmedicinen där flum och andra ”pseudovetenskapliga” utsvävningar bekämpas med närmast fundamentalistiskt nit – valde vid årets utnämningar på att döma ut alternativmedicinen.

Det ”goda” priset som Årets folkbildare gick till Expressens reporter Anna Bäsén för en serie kritiska artiklar om diverse alternativa medicinska metoder.

Årets förvillare blev antroposofiska ”Vidarkliniken i Järna och dess verksamhetschef Ursula Flatters”. Alltså en känga mot den över hundra år gamla antroposofin, som enligt VoF ”är en ockult lära baserad på en blandning av kristendom och orientalisk mystik med inslag av astrologi och reinkarnationstro”. Sedan 1985 har Vidarkliniken fått leva sitt eget liv tämligen skonad från kritik och med specialtillstånd från regeringen att använda sina egna antroposofiska läkemedel. Många svårt sjuka har tillbringat sin sista tid på den vackra kliniken, inte sällan remitterade från skolmedicinska cancerkliniker. Men framtiden för den antroposofiska medicinen i Sverige får väl därför fortfarande anses osäker.

Atterstam refererar också till den brittiska boken ”Salvekvick och kvacksalveri” av författaren Simon Singh och professorn i alternativmedicin Edzard Ernst. I boken döms samtliga alternativ ut – inklusive akupunktur – och slutsatserna har enligt Atterstam hyllats av till exempel författaren PC Jersild och KI-professorn Martin Ingvar.

Att inte alla alternativa metoder är till nytta kan jag köpa,men bevisligen är det många som funkar. Annars skulle väl inte sjuka människor betala dyra pengar för att t ex få massage eller gå till en kiropraktiker? Själv får jag akupunktur och det har varit till stor hjälp. Den ischias som jag haft i 20 år, har t ex försvunnit och jag har mindre ont i ryggen också sedan jag började med behandlingen. Dessutom har jag inte ständiga urinvägsinfektioner längre. Jag hade ätit penicillin så länge att det slutade fungera.

Nej, problemet är väl att det inte forskas tillräckligt på alternativa metoder. Varför inte? Nej, rika läkemedelsbolag har inte intresse av att bekosta sådan forskning och mycket forskning görs av läkemedelsbolag, främst på nya läkemedel. Därför forskas det inte på smärtblockader heller. De tjänar man inga stora pengar på eftrsom patienten i vissa fall klarar sig 4 månader mellan injektionerna.






onsdag 7 januari 2009

Nu börjar klappjakten på de sjuka

Nu i början av året passerar över 70 000 svenskar den så kallade 180-dagarsgränsen, då det avgörs om man mår tillräckligt dåligt för att behålla sjukpenningen eller är frisk nog för att arbeta. Försäkringskassans tidiga beräkningar uppskattar att strax över 25 000 personer kommer att friskskrivas under kommande halvåret. Bland de sjuka är oron stor att tvingas ut på en arbetsmarknad där man inte längre är önskvärd.

MS-sjuka, reumatiker, utbrända, cancersjuka m fl -alla dras över en kaam och ska ut och arbeta. Ingen individuell prövning görs utan Försäkringskassan går, enligt Alliansregeringens direktiv, stenhårt efter sina nya regler. Detta är en skam för ett valfärdssamhälle som Sverige - där vi har råd ge ägare till lyxvillor sänkt fastighetsskatt och subventioera barnpassning och städning för välbärgade.