onsdag 16 oktober 2013

Trafiskadenämnden inte opartisk

Grunden för Trafikskadenämndens verksamhet är att allmänheten har förtroende för dess oberoende, objektivet och neutralitet.Det är då anmärkningsvärt att notera att hittills har aldrig någon skadad begärt och påkallat vittnesmål av någon av Trafikskadenämndens läkare i syfte att stärka sin bevisning. Försäkringsbolagen däremot, anlitar frekvent Trafikskadenämndens läkare för att styrka sin sak gentemot den skadade. 

Skadade klagar regelbundet på TSNs brist på objektivitet och att nämndens läkare konsekvent stödjer försäkringsbolagens egna läkares påståenden när dessa står i strid med behandlande läkares uttalanden - vilket nära nog alltid händer.

Men varför har vi aldrig sett någon annons om att försäkringsbolagen eller Trafikskadenämnden söker försäkringsläkare? Det är stötande och länder till kraftig kritik att Trafikskadenämnden inte anställt en från försäkringsbolagen helt fristående sakkunnigläkare.

Det sägs hos Trafikskadenämnden att man har tillgång till sakkunnigläkare som sägs vara helt fristående från trafikförsäkringsbolagen. Detta är en sanning med modifikation. Nämnden glömmer att tala om att deras sakkunnigläkare är utbildade av försäkringsbolagen och bevistar samma kurser som försäkringsbolagens torpedläkare.

Det är också stötande att försäkringsbolaget, i mitt fall Folksam, inte bryr sig om att räta till felaktigheter i underlaget som skickas till TSN. Folksam hade skrivit ihop  rena spekulationer och lögner och dessutom brutit mot Datainspektionens regler när de använt journaler som var mer än 20 år gamla!Det ska bli ett rent nöja att anmäla dem för det!

Trafikskadenämndens sammansättning
Nämndens ordförande utses av regeringen, övriga ledamöter av finansinspektionen.
  • Ordföranden samt fem vice ordförande och fem ersättare för dem är jurister och får inte vara anställda i något försäkringsbolag.
  • Tolv ledamöter är lekmannarepresentanter och kommer från olika intresseorganisationer.
  • Tolv ledamöter kommer från försäkringsbolagen. Ledamot får inte delta i behandlingen av det egna bolagets ärenden.
  • Nämnden sammanträder normalt med sex ledamöter; två ledamöter från respektive ledamotsgrupp. I enklare ärenden kan sammansättningen vara tre ledamöter; en från varje grupp. I vissa fall beslutas yttranden efter föredragning för ordföranden

Halva nämnden kommer således direkt från försäkringsbolagen, den andra halvan representerar andra ägarintressen i försäkringsbolagen. LO, TCO/HTF, Lärarnas Riksförbund, KF,  OKQ8, HSB, Riksbyggen m.fl intresseorganisationer sitter i Folksams styrelser.

Kan en sådan organisation kallas objektivt oberoende?
På vilken stol sitter intresseorganisationerna? Ägarintressets stol eller den lille försäkringstagarens?

Bloggar: samhälle, Göteborg, debatt, ekonomi, Intressant

måndag 2 september 2013

Blodtrycksmediciner kan vara farliga

Protonpumpshämmare (PPI) är effektiva läkemedel vid syrarelaterade sjukdomar. Läkemedlen tolereras väl och betraktas som säkra. I produktresumén för Losec i Fass nämns som vanliga biverkningar (1–10 procent) huvudvärk, mag­smär­ta, förstoppning, diarré, gasbildning och illamående/kräkning. Bland sällsynta/mycket sällsynta biverkningar nämns bl a hematologiska biverkningar, överkänslighetsreaktioner och leverbiverkningar. I olika behandlingsrekommendationer och vård­program för förskrivare nämns inte heller några and­ra allvarliga biverkningar.

Under senare år har det emellertid publicerats observationsstudier och fallrapporter som talar för ett samband med allvarliga biverkningar, såsom pneumoni, tarminfektion och fraktur. Ökad kardiovaskulär mortalitet har också rapporterats hos patienter som tar PPI tillsammans med ASA (acetylsalisyra).

En sannolikt omfattande överförbrukning av PPI har noterats i flera studier, huvuddelen relaterad till indikationerna ulkusprofylax och dyspepsi.

Korrekta indikationer för PPI bör påtalas, och misstanke om allvarlig biverkning bör rapporteras till Läkemedelsverket, skriver Läkartidningen.

måndag 5 augusti 2013


Apotekens vinstkrav en fara för patientsäkerheten


När världens bästa apotek­system, som många kallade det svenska monopolet, omreglerades av den borgerliga alliansregeringen fanns tydliga mål. Genom de privata aktörernas inträde på den nya marknaden skulle något som var mycket bra bli bättre. Verkligheten blev en annan.

När antalet öppenvårdsapotek ökade rekord­snabbt skedde utbyggnaden på bekostnad av apotekens kärnverksamhet som är receptexpedieringen. Genast kom vittnesmål från kunder som inte kunde få sina ordinerade mediciner expedierade därför att de inte fanns i lager.

Inte heller kunde apoteksaktörerna längre hålla den gamla 24-timmarsregeln, som innebär att läkemedlet ska levereras till kunden inom 24 timmar om det inte finns i lager. Bakom dessa och flera andra problem i apotekssektorn ligger kravet på vinstmarginaler hos de privata ägarna. Andra problem beror på felaktigt utformade regler för den nya branschen.

Farmaciförbundet har dokumenterat apoteksreformens utfall genom två olika undersökningar varje år sedan omregleringens start 2010.

Man har en undersökning sett att stress och låg bemanning inte bara lett till allvarliga hälsobesvär hos personalen utan också en stark oro för patientsäkerheten. I den andra, kompetensbarometern, ger resultaten en bild av eftersatt kompetensutveckling och brist på tid för att hålla sig à jour med läke­medelsutvecklingen.

Bloggar: samhälle, Göteborg, hälsa, debatt, Intressant

Rapportera och klaga på vården


Den 1 juni 2013 bildades den nya myndigheten Inspektionen för vård och omsorg (IVO), som tar över tillsynsverksamheten från Socialstyrelsen.

​Korta fakta om IVO

  1. IVO bildades den 1 juni 2013 och är en statlig myndighet som lyder under regeringen (Socialdepartementet).
  2. Verksamheten finansieras genom anslag och den årliga budgeten är cirka 650 miljoner kronor.
  3. IVO har omkring 550 medarbetare.
  4. Verksamheten bedrivs vid sex regionala kontor runt om i landet och tre myndighetsövergripande avdelningar i Stockholm.
Bloggar: samhälle, Göteborg, hälsa, debatt, Intressant

lördag 27 april 2013

Ryggsjuka får ingen hjälp fastän de kissar och bajsar på sig!

Jag är chockad över att ha läst berättelser från patienter som inte fått hjälp av bl a sjukvården i Västra Götaland för sina ryggbesvär fastän de har förlamningar i benen och inte kan kissa eller hålla urin och avföring! Detta är symtom som anses alarmerande och som man ska söka akut för.

Enligt 1177 ska man" söka vård direkt på en vårdcentral eller akutmottagning om man har ont i ryggen och dessutom:
- inte känner när man är kissnödig, eller kissar på sig
- har domningar eller nedsatt känsel kring ändtarmen eller könsorganen
- har domningar, stickningar eller svagheter i båda benen"

 Men vad är det för vits att söka läkare omedelbart om man inte får någon hjälp? De patienter som  jag har läst om är inneliggande på sjukhus, men får ändå inte den smärtlindring eller annan hjälp som de skulle behöva.De nonchaleras och får höra nedsättande/kränkande kommentarer! Som ryggsjuk får man inte ens hemtjänst fastän man inte kan gå. Vart är samhället på väg när man har svåra smärtor och inte får hjälp? Patienterna bollas bara mellan sjukhus och olika läkare.Ingen vill ta ansvaret.

Bloggar: samhälle, Göteborg, hälsa, debatt, ekonomi, Intressant