Resurserna för inneliggande rehabilitering, som man söker via Remitteringssekretariatet på Sahlgrenska, är i dag alltför otillräckliga. Det avsätts cirka 43 miljoner för hela Västra Götaland och hälften, cirka 1 000 av 2 000 sökande med remiss, får därför avslag. Dessutom ett avslag där motivering och vem som fattat beslutet saknas. Det ger en känsla av godtycklig bedömning och öppnar för spekulationer.Det är företrädare för DHR ( Delaktighet, Handlingskraft, Rörelsefrihet – Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder) som skriver en debattartikel på GP.se om rehabilitering för de svårast sjuka/skadade.
Eftersom hälften måste prioriteras bort blir kriterierna hårda. Ett skäl till avslag är t ex att man inte anses kunna tillgodogöra sig intensiv träning. Är man för dålig för att träna 5 dagar/vecka i 3-4 veckor, kan man alltså få avslag. De som borde prioriteras gallras bort. Vi anser i stället att rehabilitering och träningsintensitet borde vara individuellt anpassad och utgå från patientens behov. En vårdplan borde vara obligatorisk.
Jag som var sängliggande i nästan ett år pga mina ryggsmärtor, skulle därmed ha sorterats bort. Jag var i en situation där smärtstillande inte hjälpte och all träning gjorde smärtorna mycket värre. Om jag inte själv sökt mig till andra behandlingsalternativ och kunnat betala tusentals kronor, skulle jag forfarande ha legat och tittat i taket. Jag var så dålig att inte klarade att sitta i bilen mer än en kvart och därför hade svårt att använda färdtjänst.Att då åka runt bland t ex sjukgymnast,läkare och arbetsterapeut, var helt omöjligt. Ändå fick jag avslag på min ansökan om inneliggande rehab.
Jag tränade trots det hos flera sjukgymnaster, i olika omgångar, både på gym och i varmvattenbassäng. Men det var först när jag kom till en terapeut som såg till hela min situation och lade upp ett individuellt träningsprogram utifrån min nivå, som jag kunde träna utan smärta och sakta började komma tillbaka till livet.
Jag har därför funderat över hur många det är det som inte får chansen till ett bättre liv?Vilket slöseri med mänskliga resuser! Jag är ganska säker på att några av de sämsta patienterna skulle kunna rehabiliteras tilbaka till ett bättre/aktivare liv om rehabiliteringen vore individualiserad och det upprättades en vårdplan som följde patienten i primärvården också.Det är tex många med whiplash/nackskador som aldrig får chansen.
Något är fel inom sjukvården idag. Den medicinska rehabiliteringen har fått stå tillbaka till förmån för den medicinska. Den följer schabloniserade behandlingsrutiner som passar en del, men som vissa inte klarar. Därmed faller många mellan stolarna och får aldrig chansen att komma tillbaka till arbetslivet eller få en högre livskvalitet.
Bloggar: hälsa, sjukvård, sjukdom, smärta, kronisk smärta, samhälle, sjukskrivning, värk , medicin, Göteborg, långtidssjukskrivna, ,intressant, debatt, ekonomi, politik, Intressant, Alliansen, Regeringen, Försäkringskassan, sjukförsäkring
3 kommentarer:
Tack för din kommentar i min blogg!
Din blogg är intressant! Jag är inte sjukskriven pga smärta - däremot utmattning. Men jag håller med om det där med att rehabiliteringen blir schablonmässig och fyrkanten - och passar man inte där blir man utan! Det är väl för 17 självklart att en individualiserad rehabilitering fungerar bäst - blir glad av att läsa att du tillslut träffade en klok människa - jag väntar fortfarande!
Hoppas att du får hjälp. Kolla på http://eft.se/. Min behandlare tipsade mig om den sidan. EFT=energiknackning .Ett väldigt "enkelt" sätt att bli av med trauma och spänningstillstånd.En vårdplan är något som alla långvarigt sjuka behöver. Hur ska man annars kunna följa upp att vården fungerar och att alla drar åt samma håll.Viktigt också att sätta upp mål. Vart vill jag komma?
Skicka en kommentar