För att få ytterligare kunskap om vilka de främsta problemen är för de personer som lider av långvarig smärta, genomfördes 2011
i Sverige en större s.k. PDS- studie (Problem Detection Study). Undersökningen besvarades av 1508 personer som var medlemmar iorganisationerna Reumatikerförbundet, NHR
(Neurologiskt Handikappades Riksförbund) eller RTP (Personskadeförbundet för Rehabilitering Tillgänglighet och Påverkan).
Det största antalet deltagare kom från Reumatikerförbundet.(n=1172). Undersökningen genomfördes via webbenkäter under november månad 2011 och skickades ut till totalt ca 15 000 medlemmar dvs alla de medlemmar som organisationerna hade en e-postadress registrerad till.Det övergripande syftet med studien var att identifiera de problem och behov som personer som lider av långvarig smärta upplever kring
hela sin livssituation.
Studien visar att det idag är svårt att leva med långvarig smärta iSverige. Resultaten tyder på att det finns stora möjligheter till förbättring för vården och samhället
i bemötande och vård av denna patientgrupp. Trots att dessa personer verkar ha hög tillgång till sjukvård så upplever de att de inte får den hjälp de behöver och fler av dem skulle kanske kunna gå tillbaka till arbetet om rätt åtgärder infördes. Det handlar inte bara om att öka de totala resurserna för smärtområdet utan att säkerställa att de resurser som avsätts används på rätt sätt.
Förbättringsområden.
Förbättra möjligheterna inom sjukvården så att:
• En korrekt diagnos ställs så tidigt som möjligt. Detta är en absolut nödvändighet för att kunna ta vara på de behandlingsmöjligheter som faktiskt finns för de drabbade och därmed också minska sjukskrivningar, både i antal och i tid.
• Tydliga syften och mål med olika behandlingar utarbetas tillsammans med patienten så att han/hon aktivt kan delta i sin utredning och behandling.
• Primärvården får ökad utbildning och bättre stöd inom diagnostik av de vanligaste orsakerna till långvarig smärta. Vårdprogram som är anpasade för primärvården bör tas fram.
• Primärvården har tillgång till råd och stöd från en specialist/multimodalt team.
• Insatt behandling utvärderas för att identifiera vilka metoder/behandlingar som har bäst effekt.
• Öka samordningen och synkronisering mellan olika sektorer
• Det krävs ökad samordning mellan olika delar av hälso- och sjukvården och andra parter såsom försäkringskassa, arbetsgivare och arbetsförmedling.
• Siloeffekten inom vården med separerade budgetar, bristande kommunikation och otydliga gemensamma incitament mellan olika enheter gör det svårt att ta ett helhetsgrepp om
problematiken.
Bloggar: hälsa, sjukvård, sjukdom, smärta, kronisk smärta, samhälle, sjukskrivning, värk , värk, medicin
i Sverige en större s.k. PDS- studie (Problem Detection Study). Undersökningen besvarades av 1508 personer som var medlemmar iorganisationerna Reumatikerförbundet, NHR
(Neurologiskt Handikappades Riksförbund) eller RTP (Personskadeförbundet för Rehabilitering Tillgänglighet och Påverkan).
Det största antalet deltagare kom från Reumatikerförbundet.(n=1172). Undersökningen genomfördes via webbenkäter under november månad 2011 och skickades ut till totalt ca 15 000 medlemmar dvs alla de medlemmar som organisationerna hade en e-postadress registrerad till.Det övergripande syftet med studien var att identifiera de problem och behov som personer som lider av långvarig smärta upplever kring
hela sin livssituation.
Studien visar att det idag är svårt att leva med långvarig smärta iSverige. Resultaten tyder på att det finns stora möjligheter till förbättring för vården och samhället
i bemötande och vård av denna patientgrupp. Trots att dessa personer verkar ha hög tillgång till sjukvård så upplever de att de inte får den hjälp de behöver och fler av dem skulle kanske kunna gå tillbaka till arbetet om rätt åtgärder infördes. Det handlar inte bara om att öka de totala resurserna för smärtområdet utan att säkerställa att de resurser som avsätts används på rätt sätt.
Förbättringsområden.
Förbättra möjligheterna inom sjukvården så att:
• En korrekt diagnos ställs så tidigt som möjligt. Detta är en absolut nödvändighet för att kunna ta vara på de behandlingsmöjligheter som faktiskt finns för de drabbade och därmed också minska sjukskrivningar, både i antal och i tid.
• Tydliga syften och mål med olika behandlingar utarbetas tillsammans med patienten så att han/hon aktivt kan delta i sin utredning och behandling.
• Primärvården får ökad utbildning och bättre stöd inom diagnostik av de vanligaste orsakerna till långvarig smärta. Vårdprogram som är anpasade för primärvården bör tas fram.
• Primärvården har tillgång till råd och stöd från en specialist/multimodalt team.
• Insatt behandling utvärderas för att identifiera vilka metoder/behandlingar som har bäst effekt.
• Öka samordningen och synkronisering mellan olika sektorer
• Det krävs ökad samordning mellan olika delar av hälso- och sjukvården och andra parter såsom försäkringskassa, arbetsgivare och arbetsförmedling.
• Siloeffekten inom vården med separerade budgetar, bristande kommunikation och otydliga gemensamma incitament mellan olika enheter gör det svårt att ta ett helhetsgrepp om
problematiken.
Bloggar: hälsa, sjukvård, sjukdom, smärta, kronisk smärta, samhälle, sjukskrivning, värk , värk, medicin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar