Svenskarna är ett av de folk i världen som lever längst. Ändå är vi sjukdomsdrabbade och äter piller som aldrig förr. Läkarskämtet om att "Det finns inga friska människor - bara sådana som inte är tillräckligt väl undersökta" är snart verklighet.Några exempel: Allt fler svenskar äter antidepressiva läkemedel, över 700000 varje dag. Blodfettsänkande medel ökar också med 760000 användare. 1,5 miljoner tar blodtryckssänkande medicin.I år kostar läkemedlen staten 21 miljarder. Enligt prognoserna kommer kostnaderna öka varje år fram till 2013.Visst gör medicinerna nytta. Exempelvis har dödligheten i både hjärtinfarkt och hjärtsvikt minskat de senaste 20 åren.
Men i nya boken "Skapar vården ohälsa?" varnar en grupp allmänläkare för en veritabel "riskepidemi", medikalisering och nya dåligt underbyggda diagnoser.- Vår utgångspunkt är att patienter som känner sig friska är friska, inte att vi ska försöka överbevisa dem om att de är sjuka, säger allmänläkaren Lotte Hvas.
Gränserna för riskabelt blodtryck, kolesterol och blodsocker har sänkts senaste decennierna. Till slut hade nästan alla risk och nästan alla skulle behandlas. Det i ett par av världens friskaste befolkningar, säger allmänläkaren Jan Håkansson och fortsätter:- Det är i högsta grad befogat att ge människor med hög risk läkemedel. Men vid låg risk äter medicinens biverkningar lätt upp fördelarna.
Tidigare mutades läkarna med utlandsresor och dyra middagar. Men det blev slut med det då de etiska riktlinjerna ändrades. Nu har industrin ändrat strategi: fler informationkampanjer till allmänheten och påverkan av politiker och beslutsfattare. Samarbetet med patientföreningarna är viktigare. De flesta större patientföreningar i Sverige sponsras i dag och industrin betalar exempelvis träffar, tävlingar och informationsmaterial genom sin organisation LIF.
Men Gunilla Jansson, 69, mår bra utan mediciner. Just i hennes fall har det gått fint att sluta med Waran och medicin mot högt blodtryck och höga blodfetter. I stället har hon gått ned fyra kilo genom att minska på matportionerna och gå med stavar.
Genom att ändra livsstil, börja motionera och äta bättre skulle kanske fler kunna sluta med sina mediciner och minska risken att insjukna i välfärdssjukdomar.
Bloggar: hälsa, sjukvård, sjukdom, smärta, kronisk smärta, samhälle,
Men i nya boken "Skapar vården ohälsa?" varnar en grupp allmänläkare för en veritabel "riskepidemi", medikalisering och nya dåligt underbyggda diagnoser.- Vår utgångspunkt är att patienter som känner sig friska är friska, inte att vi ska försöka överbevisa dem om att de är sjuka, säger allmänläkaren Lotte Hvas.
Gränserna för riskabelt blodtryck, kolesterol och blodsocker har sänkts senaste decennierna. Till slut hade nästan alla risk och nästan alla skulle behandlas. Det i ett par av världens friskaste befolkningar, säger allmänläkaren Jan Håkansson och fortsätter:- Det är i högsta grad befogat att ge människor med hög risk läkemedel. Men vid låg risk äter medicinens biverkningar lätt upp fördelarna.
Tidigare mutades läkarna med utlandsresor och dyra middagar. Men det blev slut med det då de etiska riktlinjerna ändrades. Nu har industrin ändrat strategi: fler informationkampanjer till allmänheten och påverkan av politiker och beslutsfattare. Samarbetet med patientföreningarna är viktigare. De flesta större patientföreningar i Sverige sponsras i dag och industrin betalar exempelvis träffar, tävlingar och informationsmaterial genom sin organisation LIF.
Men Gunilla Jansson, 69, mår bra utan mediciner. Just i hennes fall har det gått fint att sluta med Waran och medicin mot högt blodtryck och höga blodfetter. I stället har hon gått ned fyra kilo genom att minska på matportionerna och gå med stavar.
Genom att ändra livsstil, börja motionera och äta bättre skulle kanske fler kunna sluta med sina mediciner och minska risken att insjukna i välfärdssjukdomar.
Bloggar: hälsa, sjukvård, sjukdom, smärta, kronisk smärta, samhälle,
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar