Enligt Socialstyrelsens skadas cirka 100 000 patienter varje år i hälso- och sjukvården. Cirka 10 000 får bestående men och i cirka 3 000 fall kan vårdskadan ha varit en bidragande orsak till att patienten avlidit. Och av 100 inträffade vårdskador rapporteras i dag bara en enda. Vad görs då för att komma till rätta med dessa skrämmande siffror?
Inom modern säkerhetsforskning talar man allt mer om organisationsolyckor som har sin grund i de förändringar som den tekniska utvecklingen inneburit för relationen mellan oss människorna och de system vi verkar i. Att människor begår fel är något som vi tyvärr inte kan ändra så mycket på. Däremot kan vi påverka de förutsättningar under vilka vi arbetar och på så sätt minska riskerna för allvarliga konsekvenser när fel begås. Eller ännu bättre – fånga upp felen innan de ställt till det.
Dagens hälso- och sjukvård är avancerad skriver civilingenjör Ingvar Ericson.. Det finns därför ingen anledning att den inte ska kunna nå upp till samma säkerhetsnivå som till exempel flyget. Säkerheten är inte knuten till enskilda personer utan måste vara en ständigt pågående process i hela organisationen och den börjar med ett starkt och synligt engagemang uppifrån.
Min mamma dog utan att ha fått hjälp med sin parkinson och sina sväljsvårigheter. Hon var dement, kunde inte tala och fick problem med tänderna. Därför fick hon ont i munnen och hade svårt att svälja pga sin parkinson. Hon slutade äta och gick ner i vikt. Men ingen inom vården slog larm, varken hemtjänsten eller distrikssköterska som var där en gång i veckan. De fick dra ut alla hennes tänder.Trots att hon togs in på demensboende fick hon svälta ihjäl till slut. Det hade gått för långt. Jag hade unnat min gamla mamma ett bättre slut. Det är en sorg kah aldrig kommer över - att min gamla mamma fick svälta ihjäl.
Bloggar: hälsa, sjukvård, sjukdom, smärta, kronisk smärta, samhälle, sjukskrivning, värk , värk, medicin, läkemedel, läkemedelsindustrin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar